Banta det militära högkvarteret

Publicerat i Svenska Dagbladet
2009-01-04

Försvarsmaktens högkvarter sväller medan verksamheten i förbanden minskar. Byråkratin ökar på bekostnad av förmågan. Så här får det inte fortsätta. Högkvarteret måste banta rejält.

Under socialdemokraternas tid vid makten – tolv år – lades ett drygt 50-tal förband och verksamheter ned inom det svenska försvaret. Och även om det – på den socialdemokratiska tiden – kom ”order” om nedskärningar av Högkvarteret, så kan vi nu notera att denna order inte gav något resultat.
Bantningen av Högkvarteret kvarstår.

Riksdagens Utredningstjänst (RUT) har, på vårt uppdrag, räknat ut antalet årsanställda på Högkvarteret:
•2003 fanns totalt 1258 årsanställda, både civila och yrkesofficerare.
•2004 var siffran 1331.
•2005 hade siffran sjunkit till 1281.
•2006 hade den åter stigit, nu till 1300.
•2007 hade den stigit ytterligare, nu till 1352.

Noterbart är att antalet officerare tydligen minskar, medan antalet civilanställda i Högkvarteret ökar. Riksdagens Utredningstjänst har också tagit fram siffror på fördelningen – i grader – av officerarna. Då gäller det hela Försvarsmakten.
2004 fanns det 1019 officerare med fänriks grad, 2007 var siffran 55. Antalet överstelöjtnanter 2004 var 1041 och sjönk till 998 år 2007.
2004 fanns det 40 generaler i landet. Tre år senare hade antalet sjunkit till 39 – en general mindre. Detta som en jämförelse.
Samtidigt som Högkvarteret sväller saknas det folk ute på förbanden, eller som fackordföranden skriver i Officersförbundets tidning: ”På nästan alla förband råder det idag brist på officerare”.
Generalmajoren Berndt Grundevik har överraskande meddelat att ”hemvärnet kommer att minska från cirka 35000 till 13000”.
1. Vem har givit order om denna dramatiska minskning av hemvärnet (i varje fall har riksdagen inte givit en sådan inriktning)?
2. Grundevik borde snarast sätta sig ned med sina generalskamrater i Högkvarteret och istället fundera på hur Högkvarteret ska effektiviseras? Men det kanske är enklare att ta en röd penna och minska antalet hemvärnssoldater.

Det är dags att peka med hela handen i riktning mot Högkvarteret. Så här får det inte fortsätta. Det är dags att ge en order om en rejäl minskning där. Varför inte sätta en siffra så att inga oklarheter föreligger?

I samma fundering bör ingå hur Högkvarteret ska klara den ekonomiska styrningen. Vi känner till den bistra och negativa rapport som finns från Ekonomistyrningsverket. Kritiken mot Högkvarteret var mycket hård.
Och vi vet att den typ av ”rotation” som finns i Högkvarteret ifrågasätts från effektivitetssynpunkt. Det finns alltså en del att göra. Kanske behövs det en Högkvartersberedning?
En person, just anställd på Högkvarteret, sa så här då vi undrade varför Högkvarteret sväller och inte minskar, enligt den parlamentariska order som givits redan i Peter Lagerblads utredning i början på 2000-talet:
”Svaret är enkelt. Vi militärer är specialister på att utveckla nya arbetsuppgifter, men också att bevara det som är gammalt och inte så aktuellt”.
Kanske är det så.
I ett betänkande 2007/2008 framhöll riksdagens försvarsutskott: ”Utskottet tillstyrker att kraftfulla åtgärder vidtas för att genomföra besparingar inom stabs- och förvaltningsverksamheten”.
Behövs det 41 avdelningschefer, 252 handläggare, 507 stabsofficerare, 41 sekreterare, 30 personalhandläggare eller 32 informatörer – några exempel ur Högkvarterets sammanställning av olika tjänster. Till dettas ska läggas att cirka 200 var eller är tjänstlediga.
Tänk att ha ett hockeylag med 20 spelare – och minst lika många ledare? Det är inte sunt.

Rolf Gunnarsson
vice ordförande försvarsutskottet (m)

Isabella Jernbeck
ledamot av försvarsutskottet (m)

Rolf K Nilsson
ledamot av försvarsutskottet (m)