Socialdemokraterna höll i går spurtmöte i avgångshallen i Stockholms Centralstation.
Det var också det avgångna som dominerade mötet. Avgångna partiledare som Göran Persson och Ingvar Carlsson talade som om tiden stått stilla i Sverige. Jobbskatteavdragen som har gett enskilda löntagare större trygghet och mer att styra över när det gäller den egna välfärden attackerades som om de hade glömt att de i alla fall säger att de inte ska röra dem om de vinner valet. Valfrihetsreformer som gett människor rätt att bestämma över sig egen välfärd och tillvaro attackerades.
När jag läser om deras möte slår det mig att det finns inte en valfrihetsreform som de inte har motarbetat, inte någon skattesänkning som de förtalat som ett hot mot välfärden. Och sedan accepterar de motvilligt att människor fått mer att säga till om. Det är en avgången politik de avgångna talade om i avgångshallen.
När Sahlin tar hjälp av Persson och Carlsson gör hon klart att det är en gången tids socialdemokrati som fortfarande styr socialdemokratisk politik. En ständig motståndsrörelse mot valfrihet och individers rätt till förmån för att politiker ska få bestämma. Det var nog inte så fel att de höll till i avgångshallen. Det är där de hör hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar