Publicerat på SVT Debatt 2010-11-05 |
I tider när vi borde diskutera villkor för företagande och värna ett positivt klimat som leder till nya och växande företag lyfts istället förslag som för tanken till kvotering. Där företag skulle premieras med sänkt arbetsgivaravgift endast om det uppnått en godkänd könsfördelning. Det är ytterligare avregleringar och generella sänkningar av skatter och avgifter för företag som leder rätt.
Statsministern intervjuades i onsdagens SvD om hur tiden från valnatten till idag har
varit, hur han ser på blocköverskridande överenskommelse och andra centrala
frågor. Rubriksättningen antyder dock att hela samtalet handlade om
jämställdhetspolitik och om en ny idé om morötter till så kallade jämställda
företag. Detta gav eftersvall och morotsidén citeras nu på flera håll.
Det var på en konferens den 8
mars i år, som Ingrid Bonde nämnde morot i stället för piska som ett alternativ
i en kvoteringsdiskussion. Exakt hur hon menade har hon, enligt uttalanden i
Dagens Industri i dag inte riktigt tänkt igenom. Det verkar ha varit mer av en
kvick idé än ett genomtänkt förslag. Och särskilt förvånande är det ju inte
eftersom idén väcker en rad frågor.
För det
första måste man då, från statens sida, definiera och kategorisera vad ett
jämställt företag är. Handlar det i så fall om andel kvinnor och män på
samtliga instanser i företaget? Eller handlar det om attityder till varandra
medarbetarna emellan och därmed en upplevd jämställd kultur? Eller kom Bondes
förslag som en replik i en debatt om kvotering till bolagsstyrelser och avser man
i så fall med jämställt företag ett som har 50 % kvinnor i styrelsen?
Därefter
kvarstår att avgöra hur själva finansieringen av arbetsgivaravgiftssänkningen
ska se ut. Blir detta ytterligare ett, som Maria Eriksson skriver i Svenska
Dagbladet idag, prefixjobb? Ytterligare något som ska ordnas av företagen genom
avgiftssänkning för en viss kategori?
Ytterligare en fråga infinner sig spontant. Välfärdsbranschen har liberaliserats och
allt fler företag startas och växer i den sektorn. Inte sällan är dessa
kvinnligt dominerade på såväl ägar-, styrelse-, lednings- som personalnivå.
Dessa företag är alla ett stort steg för jämställdhet på arbetsmarknaden. Numer
ges även kvinnligt dominerade branscher mer av näringsfrihet – genom
avreglering och helt utan statliga pengar eller styrmedel.
Om ett
av dessa företag ska anses jämställt nog för att erhålla avgiftssänkningen och
jämställdhetsbonusen måste man avskeda halva personalstyrkan och i stället
anställa män. I tider när vi borde diskutera villkor för företagande och värna
ett positivt klimat som leder till nya och växande företag lyfts istället
förslag som för tanken till kvotering. Där företag skulle premieras med sänkt
arbetsgivaravgift endast om det uppnått en godkänd könsfördelning.
Att moroten för kvinnligt
företagande skulle vara att släppa
in några extra män i ledningen ter sig löjeväckande. Liksom att
arbetsgivaravgifter som är till för att betala sociala åtagande skulle användas
för att godtyckligt styra företag. Det är ytterligare avregleringar och
generella sänkningar av skatter och avgifter för företag som leder rätt. Inte
märkligt konstruerade selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar