31 maj 2010

Låt oss aldrig få se Ohly som minister

I början av en vecka som kommer handla om möten och sammanträden kring försvars- och säkerhetspolitik slog mig tanken: tänk om han blir försvarsminister eller utrikesminister?

Inte för att jag egentligen tror att Lars Ohly kommer bli det måste tanken ändå tänkas, eftersom han i vilket fall som helst kommer att ha ett avgörande inflytande på svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Det har vi sett i form av frånvaron av besked från de rödgröna om Sverige i Afghanistan men också genom den antiamerikanism som präglar den rödgröna utrikespolitiken, med krav på att USA ska lämna Europa liksom allierade i andra delar av världen.

Det är just för att undvika att vänsterpartiet och miljöpartiet skulle få påverka utrikes- och säkerhetspolitik, Europapolitik och försvarspolitik som tidigare socialdemokratiska partiledare har hållit dem utanför sina regeringsbildningar, oavsett om de varit i opposition eller vid makten. Nu kommer de in och kommer påverka just dessa områden som socialdemokrater tidigare har förstått att skydda från det gamla kommunistpartiets inflytande. Och vi har som sagt redan sett resultaten i form av den gemensamma politiken, och i frånvaron av den.

Rimligtvis skulle en rödgrön regering innebära ungefär 8 statsråd från vänstern och miljöpartiet tillsammans. Vilka poster de ska få är av ett allmänt intresse just eftersom tidigare socialdemokratiska regeringsbildare har insett att de inte kunde få påverka områden som var av stor betydelse för svensk utrikespolitik. Sahlin kommer heller inte vara i den styrkepositionen att hon kan bara säga nej till partier som står för kanske mer än en tredjedel av hennes regeringsunderlag. Därför bör hon ge besked: Kommer någon vänsterpartist eller miljöpartist bli statsråd för utrikesfrågor, försvarsfrågor, handelsfrågor, Europafrågor eller biståndsfrågor? Om det är så har väljarna rätt att veta detta eftersom det säger något om en sådan regerings inriktning.

Men allra enklast är självfallet att det aldrig kommer på tal.

30 maj 2010

S ville följa Spanien - idag har vi facit!

En ökning av BNP med 3 % enligt SCB och ett överskott i statsbudgeten på 30 miljarder enligt Ekonomistyrningsverket. Därmed märks det än en gång att Sverige har en av eller kanske Europas starkaste ekonomier. Socialdemokraterna menar däremot att regeringen har spelat bort statsfinanserna och menade så sent som för ett år sedan att vi skulle ha följt Spaniens exempel.

Frågan är vilken ekonomi de själva väljer nu: den svenska eller den spanska?

Problemet med de rödgröna är att de inte verkar se att vi trots allt lever i en ekonomisk kris i världen. Två av de tre partierna vill korta ner arbetstiden. Alla tre vill lägga ner halva den svenska elproduktionen. Tillsammans vill de höja skatterna på arbete, transporter och kapital. Och så vill de öka utgifterna som deras kolleger i Europa har gjort. Det finns alla skäl till att opinionsmätningarna nu svänger i alliansens riktning.

27 maj 2010

Fallande S - Varning för vänsterinflytande

Socialdemokraterna får i dagens opinionsmätning det lägsta stödet sedan 2006 samtidigt som det bara skiljer någon procent mellan blocken. Det finns två saker som man kan säga om detta. Det är socialdemokraterna som nu drabbas av den ansvarslöshet som de går till val på när de tagit vänsterpartierna in i regeringsalternativt.

En politik som medvetet riktar sig mot stockholmarna vinner så klart inte stockholmarna. En politik som bygger på skattehöjningar vinner bara de mest entusiastiska på vänsterkanten, där Mp och V finns. En politik som ska motarbeta alla bilägare vinner bara de som tror att vi löser miljöproblemen genom teknikfientlighet och genom att bekämpa bilism istället för att minska utsläpp. Och minska utsläpp är ju inte det Mp arbetar för när de vill lägga ner Förbifart Stockholm. De vill ju ha in bilarna i köer längs Stockholms gator. Och budgetalternativet, utrikespolitiken och kraven på att korta arbetstiden mitt i krisen, allt detta visar att de rödgröna inte tar och inte kan ta ansvar.

Det andra är att ju svagare som socialdemokraterna nu blir desto starkare blir vänstern inom de rödgröna. Det som socialdemokrater försöker avfärda som drömmar, visioner och utopier i det rödgröna programmet är konkret politik för Mp och V.

Det innebär att om de rödgröna vinner så kommer inte socialdemokraterna om de nu skulle vilja det hindra en politik som slår mot Stockholm, tillväxt, jobben, försvaret och säkerhetspolitiken och inte minst Sveriges trovärdighet i världen. Sahlin har valt att kampanja för att V och Mp ska komma in i regeringen. Och när de gör det kommer det att märkas.

26 maj 2010

Vänsterns förslag är ogenomtänkta och drabbar oss hårt.

I går skrev jag om de rödgrönas utrikespolitik och att man blundar för ryska militära baser som finns i länder mot deras vilja, medan man fördömer amerikanska baser som finns som ett led i självständiga nationers frivilliga försvarssamarbete med USA.

Det är många som dömt ut det som galet och direkt farligt för stabiliteten. Socialdemokraterna har mest hukat och sagt att man inte menar något med det och att det är en utopi medan vänsterpartiets företrädare säger att man visst det menar något med kravet.

Det börjar bli lite underligt med de rödgröna som för fram krav som sex timmars arbetsdag och kortare arbetsvecka som avfärdas som drömmar och utrikespolitik som man inte menar något med. De borde sluta drömma och säga vad de menar. Tyvärr är det i det här fallet så att man menar att Sverige ska kräva att länder som är beroende av USA för sitt försvar ska lämnas ensamma.

Men de rödgröna angriper inte bara USA. I dag kunde man läsa i DN att man också angriper Stockholm och försvar sig med att det inte drabbar så hårt. Fastighetsskattehöjningen drabbar inte så många skriver man, men som det står på annat ställe i DN så kommer merparten av dem som drabbas ha just vanliga inkomster. Och så är planen att skjuta på Förbifart Stockholm och om den inte byggs höja trängselskatter, bensinpris, extra p-avgifter och färre körfält.

Alltså först motarbetar man att man ska lösa trafikproblemen, därefter vill man göra allt värre för stockholmarna! Men det kanske är så att man inte riktigt menar det man säger?

25 maj 2010

Vänsterns antiamerikanska agenda

Mikael Holmström i Svenska Dagbladet skriver i dag om hur de rödgröna vill att Sverige ska kräva att amerikanska baser runt om i världen ska stängas. Det är en inblandning i andra länders angelägenheter som visar att det är vänsterpartiets gamla antiamerikanska agenda som tagit över socialdemokratisk utrikespolitik. Det är anmärkningsvärt.

Men det allra mest anmärkningsvärda är att vänsterpartiet har fått med sig socialdemokraterna på att fördöma amerikanska baser i länder där de är välkomna men blundar för ryska baser som tvingats på andra länder och som är till för att underminera dem. De rödgröna blundar för ryska intrång i andra länder och kräver att baser som är till för demokratiska länders försvar ska tömmas!

Det innebär att Sverige ska kräva att demokratiska länder som själva för sin säkerhet vill ha amerikansk närvaro ska utelämnas åt de hot som de står inför. De rödgröna blundar inför hoten och kritiserar dem som hotas. Det är en upp- och nervänd utrikespolitik.

Det lämnar fältet fritt för dem som vill hota med militärt våld. Det skulle innebära att Nato inte längre skulle kunna ha den trovärdighet i Europa som amerikans närvaro ger. I Afghanistan vore det slutet för FN´s uppdrag. Och i Sydkorea är det att lämna dörren öppen för Nordkoreas galenskap.

Så ser rödgrön utrikespolitik ut. Ingen kommer att lyssna men många kommer att höra att det är en gammal vänsterpropaganda.

24 maj 2010

Att stärka friheten för den enskilde

I dag är det 100 dagar kvar till förtidsröstningen börjar eller helt enkelt när valet tar sin början. När jag tänker på det rödgröna alternativet som vill föra Sverige och människorna tillbaka blir jag än mer övertygad om att vi måste vinna valet för att ge Sverige ytterligare fyra år till av frihetsreformer och politik som ger nya jobb.

För min del kommer valkampanjen fram till valets första dag tills vallokalerna stänger handla om att vi måste stärka friheten för den enskilde. Alltid utgå ifrån att det är den enskilde medborgaren som har rätt att forma sitt liv. Att vi alla kan bidra mer om vi kan göra det på vårt sätt. I familjen.

På jobbet. Som företagare. Och att vårt samhälle och vår välfärd blir bättre om var och en kan få utforma den utifrån sina önskemål och sina behov, för vi är alla olika och behöver det som är olika men passar oss själva bäst.

Det gäller barnen i skolan. Den sjuke som söker vård. Den äldre som inte längre klarar allt på egen hand. Våra minsta när de behöver oss som allra mest.

Ett ömsint samhälle tillåter oss att vara som vi är, men växa som vi kan. Ett starkt samhälle ger oss skydd för vår rätt att välja och tycka som vi vill. Ett växande samhälle tillåter idéer och företagande inom livets alla områden. Jag hoppas det är många som vill stödja mig i det arbetet.

23 maj 2010

Även sossar erkänner att vänstern är stockholmsfientlig

Jag har tidigare på den här bloggen skrivit om hur de rödgrönas politik drabbar stockholmarna. Fastighetsskatten som drabbar bara för att man tvingas till ett dyrare boende här, bensinskatten, förmögenhetsskatten, RUT-avdraget som de vill ta bort och den mer allmänna stockholmsfientligheten som ju bland annat har tagit sig uttryck i att man vill skjuta upp besluten kring Förbifart Stockholm.

Miljöpartiet hävdar ju till exempel att stockholmarna har gynnats orättfärdigt av regeringen och vill därför klämma åt dem som bor här.

Nu konstaterar Aftonbladet att även Stockholms läns socialdemokratiska politiker håller med om stockholmsfientligheten. Och i Aftonbladet pekar några av dem på hur länets invånare drabbas av rödgrön politik. Så stockholmare av alla partifärger har anledning att fundera. Vill man ha en politik som gör det sämre för stockholmarna. Vill man inte det kan man ju rösta moderat, oavsett vilket parti man är kommunalpolitiker för.

21 maj 2010

Bara en borgerlig regering erbjuder riktig valfrihet.

Under de gångna åren har valfriheten inom vården ökat. Inom äldreomsorgen har vi på många ställen fått fler alternativ. Apoteksmonopolet har upphört så man kan köpa medicin när det behövs. Det är som bekant inte så att barn enbart får feber vardagar mellan 10-18 men nu kan vi köpa Ipren och Alvedon i princip dygnet runt på många fler försäljningställen.

Allt detta har de rödgröna varit emot. Inte bara emot utan de har till och med hävdat att det är dåligt för sjuka och för äldre att det finns alternativ och att man kan välja, för att inte tala om Apoteksreformen som skulle hota hela välfärden. Det intressanta är att de inte vågar säga att de ska avskaffa valfriheten. Bara att de ska reglera den mer.

Är det någon som tror det blir mer valfrihet av det? Eller att de kommer fortsätta att utveckla människors möjlighet att välja och att de som jobbar inom vården kommer få utveckla nya idéer. I bästa fall stannar tiden med de rödgröna. Eller så får vi resa tillbaka till den tid då det inte gick att köpa Alvedon efter kl 18 00 och fick nöja oss med kö istället för vård.

20 maj 2010

Färre får chans till jobb med Mp och vänstern.

Miljöpartiet och de andra rödgröna vill avskaffa jobbcoacher, trots att den utvärdering som har gjorts visar att de fungerar bra. Istället säger de att pengarna ska användas till utbildning. Kontentan av det är att de menar att folk hellre ska vara kvar i utbildningsåtgärder än att få ett jobb.

Det blir ännu värre om man tänker på att den bästa jobbutbildning som finns är ett jobb. Och det bästa sättet att få ett jobb är att ha erfarenhet från ett jobb som man lärt och lär sig av.

Så alternativen är en arbetsmarknadspolitik som ger människor jobb så snart som möjligt eller en som hellre utbildar än tar vara på de jobb som finns. Det är ett annat exempel på hur de rödgröna nerprioriterar jobblinjen.

19 maj 2010

Frivillig rekrytering - bra för Försvaret

Ett modernt insatsförsvar kräver välutbildade soldater och befäl. Det kräver i sin tur en rekrytering som svarar mot den nya tidens krav. Där en och samma utbildning ger försvarsmakten de soldater de behöver som både kan användas i Sverige och vid internationella insatser. När riksdagen i dag debatterade försvarets framtida personalförsörjning blev det uppenbart att inte alla har insett detta.

Socialdemokrater, Vänstern och Miljöpartiet vill bygga systemet på tvång medan vi moderater och alliansen vill bygga på frivillighet och med dem som är beredda att ta sig an den utbildning som tuffa krav ställer. Vänstern lever kvar i en annan tid, då kraven på utbildning var mindre, då det svenska försvaret utformades för att kunna möta en stor invasion och då alla behövdes. Nu lever vi i en tid då svensk trupp återkommande möter risk och ställs inför att delta i strid. Då duger inget annat än den bästa utbildningen och dem som frivilligt vill utbilda sig för att göra ett jobb för svenska intressen i en farlig miljö.

18 maj 2010

Rysk maktpolitik ett hot.

Den ryska regimen rasar mot Europarådet och Europadomstolen för mänskliga fri- och rättigheter som gett Lettland rätt att döma en rysk krigsförbrytare. Det intressanta är att för den ryska regimen är det i denna fråga inte lag och rätt som ska gälla utan makt och deras storhet. Och det är en makt som man vill utöva för att påverka Lettland liksom Europarådet.

Detta är ett genomgående tema för hur Ryssland ser på sina grannar och på sina egna intressen. När en regim som den ryska agerar mot oberoende domstolar i Lettland och i Europa är det viktigt att vi ser till att även ett mindre land som Lettland kan stå starkt och att det är klart att maktpolitik inte accepteras. Rysslands förmåga att hota andra måste balanseras av andras förmåga att stå emot.

Det får inte bli så att Ryssland tror sig kunna få sin vilja igenom genom hot av olika slag. Det ställer krav även på svensk försvarspolitik. Ryssland får inte tro sig kunna dominera Östersjön. Sverige har liksom andra länder ett ansvar för detta. Med Ohly i regeringen kommer vi inte kunna eller vilja ta det ansvaret.

17 maj 2010

Mycker drömmar och lite verklighet

Så är det nu två partier i den rödgröna kartellen som vill gå till val på att Sverige ska arbeta sig ut ur krisen genom att arbeta mindre. Tron på att ökad ledighet genom kortare arbetsvecka gör det lättare att ta sig ur krisen, öka konkurrenskraften och säkra välfärden kan kanske avfärdas av Mona Sahlin med att det handlar om drömmar.

Men även om det inte blir något av Miljöpartiets och Vänsterpartiets krav på kortare arbetsvecka, om Sahlin kan stoppa detta, så säger det ändå något om vilken verklighetsbild de rödgröna bygger sin ekonomiska politik på. Lever man i en drömvärld är det lätt att föreslå höjda skatter på arbete och sparande, skjuta på viktiga beslut och kräva att människor ska låna för att betala höjd fastighetsskatt.

En ekonomisk politik kan inte bygga på drömmar utan måste bygga på verkligheten. Om det nu är en dröm att man ska arbeta mindre, varför nu politiker ska bestämma att människor ska arbeta mindre och tjäna mindre, samtidigt som man har drömmen att alla ska ha arbete börjar det bli lite mycket drömmar och lite lite verklighet. Det bästa är om de rödgröna får regera i sina egna drömmar så kan alliansen ta hand om verkligheten. Det verkar som om det blir bäst så.

13 maj 2010

Vem bestämmer bäst över din familj?

Förslagen från Mp är entydiga - de vill styra famijers val vad gäller uttaget av föräldraförsäkringen. De har hittat en linje som de tror passar alla och just din familj bäst. En tredelning av föräldraförsäkring anser de skulle få en stor effekt vad gäller jämställdhetet på arbetsmarknaden utan hänsyn tagen till hur enskilda personer och föräldrar faktiskt vill eller kan fördela dagarna mellan sig. Ett gemensamt förslag från den rödgröna arbetsgruppen har ännu inte presenteras men vänsterpartiets krav på helt likadelad försäkring lär inte lätta på valfriheten för alla föräldrar.

Alternativen i höstens val är tydliga - antingen mer styrning med politiker som tror sig veta bäst hur du vill leva eller mer av valfrihet och en fortsättning med att öppna upp möjligheter för alla att göra egna val med moderaterna och alliansen.

11 maj 2010

Nu behövs satsningar på företagen.

Många har de senaste veckorna funderat på hur vi ska finansiera de stora europeiska underskotten. Det är bra att vi nu har kunnat stabilisera de finansiella marknaderna. Men det räcker inte. Ska vi kunna minska underskotten måste vi spara samtidigt som vi ser till att det investeras i nya och gamla företag.

Det är vad politiken nu borde handla om. Socialdemokraterna har tillsammans med de andra rödgröna valt sin väg. De vill öka offentliga utgifter och höja skatter. Det innebär att mer pengar kommer till offentlig sektor och mindre till investeringar.

Nu borde vi inte bara fundera på hur vi får fler företag utan vi måste genomföra förändringar som ger ökat företagande. Lägre skatter som ger fler investeringar. En rörligare arbetsmarknad. Minskad byråkrati. Ett skatteverk som hjälper småföretagare. Mer forskning och mer konkurrens. Sverige behöver en företagarpolitik. Det är därför vi behöver en alliansregering. Annars får vi högre skatter istället för företagande.

10 maj 2010

vänsterns "drömmar" inte bra för Sverige

Plötsligt tvingades Mona Sahlin i går erkänna att löften om höjd a-kassa, ökade utgifter till kommuner och andra utgiftslöften kanske inte kan genomföras i en tid av ekonomisk kris. Det får vi se till hösten sa hon. Men skälet till att Sverige är ett av de tryggare länderna när det gäller offentliga finanser är att vi hållit kontroll över de offentliga utgifterna både i goda och dåliga tider. Det är det som nu gör att vi står starka mitt i en akut kris som berör hela Europa.

Hade Sahlin regerat hade hon genomfört de förslag hon föreslog för en månad sedan, eller för ett år sedan, för att sedan se att Europa gått in i en ny kris. Om hon inte känner att hennes egen politik har en längre överlevnadstid än en månad bör hon inte styra landet eftersom ansvarsfull politik innebär att man agerar långsiktigt både i goda och dåliga tider.

Sverige kan inte ha en regering som låter dagskänslan över krisen bestämma hur mycket man ökar utgifter och budgetunderskott. Det blir än värre om man ser till att de partier hon går till val för att styra landet med kräver sex-timmars arbetsdag, friår och ännu högre utgifter. När Sahlin avfärdar vänsterpartiets politik med att alla får ha drömmar avfärdar hon i själva verket allvaret och ansvaret som måste prägla en regering. Vi kan inte vila oss ur krisen, lika lite kan vi drömma oss ur den. Det är det som grekerna har försökt. Det gick inte bra.

9 maj 2010

Vänsterpartiet = finanskris och ansvarslöshet.

Alltmedan europeiska politiker är fullt upptagna med att hantera den grekiska skuldkrisen låtsas vänsterpartiets kongress som ingenting utan fortsätter i vanliga spår. A-kassan ska höjas, karensdagarna i sjukförsäkringen ska bort, heltidsarbete åt alla men å andra sidan ska arbetsdagen kortas till sex timmar. Kommunerna ska få ännu större bidrag. Lägg till detta att vänsterpartiet redan tidigare varit emot utgiftstaken i den offentliga budgeten, det nya pensionssystemets med krav på intjänande innan man får pension och en självständig riksbank. Så ser vi ett politiskt parti som vill öka offentliga utgifter på samma ansvarslösa sätt som varit grekisk politik under mycket lång tid.

Resultatet av den politiken ser vi just nu i Grekland. Större hot mot välfärden och jobben finns inte. Att vänsterpartiet driver en ansvarslös politik är inte nytt. Men det som är nytt är att Mona Sahlin går till val på att de ska vara med och utforma Sveriges ekonomiska politik. Och vi har också sett hur svag hon är mot de krav vänsterpartiet och miljöpartiet driver. På Atens gator ser vi vad som händer när ansvarslöshet ersätter politik.

7 maj 2010

Vänstern sätter Sveriges försvar på spel!

Vi ska vara ute på internationell basis, men Sverige behöver ju för den delen inte alltid vara i ledande position, för det kostar miljarders miljarder, säger Peter Rådberg, Miljöpartiet till Dagens Eko.

Det är en rätt vag uppfattning han har om de svenska insatserna. Men kontentan av det han säger, liksom socialdemokraterna, är att de inte vet var de ska spara, vad de ska spara eller hur de ska spara. När de får frågan hur de ska spara 500 miljoner kronor på de internationella insatserna så verkar de inte veta vad vi gör och vad det kostar. Miljarders miljarder tror Miljöpartiet.

Försvarsutskottets ordförande socialdemokraten Anders Karlsson säger till Dagens Eko så här:

– Jag kan inte garantera någonting. Det är klart att tar man bort två miljarder så måste ju det kännas i verksamheten.

Kan inte garantera något. Vet inget. Vet bara att det drabbar vår förmåga. Vet inte vad man ska spara eller hur man ska spara. Vet inte om vi kan fortsätta dagens internationella insatser eller inte. Vet inte om vi kan utbilda soldater eller inte.

Det är ingen försvarspolitik. Det är frånvaro av försvarspolitik.

Miljöpartiet – ett storstadsfientligt parti.

Publicerat 2010-05-07

6 maj 2010

Ansvarslöst i Grekland - vänstern har samma lösning

Det som nu händer i Grekland är resultatet av politiska ledares långsiktiga ansvarslöshet genom att ständigt lova ökade utgifter som en lösning på alla problem. En sådan politik ser inget slut på löften men slutar i en kris som vi nu ser, där de politiska och fackliga ledarna fortfarande sitter fast i tron att politik är att lova istället för att ta ansvar. Det är ansvarslösheten som nu drabbar Grekland.

Sverige har haft en sådan erfarenhet, i mindre omfattning men likväl, när socialdemokraterna under hela 80-talet löste problem genom ökade utgifter. Det ledde till den kris som bröt ut 1990, för 20 år sedan, och som tog tre år att komma ur. Nu ser vi än en gång hur socialdemokrater och andra tror att politik handlar om löften om ökade utgifter. Och det finns inget slut på en sådan politik annat än ständigt växande offentlig sektor, minskat utrymme för personligt ansvar, svårare för företagande och jobb och högre skatter men lägre skatteinkomster. Ett bättre slut på en sådan politik är att de förlorar valet och får lära sig att ansvarslöshet inte lönar sig.

5 maj 2010

Ohly: vi kan inte enas!

Vi tror att den frågan skulle kräva väldigt mycket av oss för att vi skulle lyckas hantera den i dagsläget.

Så sa Lars Ohly till Ekot i går om hur de rödgröna ska hantera Afghanistanfrågan. Sveriges viktigaste militära operation just nu vet de rödgröna inte hur de ska hantera. De partier som vill bilda en ny regering efter valet vet inte om de ska svika FN i organisationens just nu viktigaste insats. De vet inte för de kan inte enas. Ohly har helt rätt. Afghanistanfrågan kräver väldigt mycket av en regering. För de rödgröna är det för mycket. De klarar inte av att ta regeringsansvar i viktiga frågor. Det är vad Ohly säger. Han har rätt.

4 maj 2010

Oppositionens vision är höjda skatter.

Svenska Dagbladet skriver idag om det som jag påpekade häromdagen, att socialdemokraterna nu bara höjer skatten så mycket som de vågar men att de anser att höjda skatter är lösningen på i stort sett alla problem.

Problemen i sjukvården, äldreomsorgen eller skolan beror inte på hur verksamheten är organiserad utan alltid på att det är för lite pengar. Och om de tycker att det alltid är för lite pengar så kommer de alltid tycka att det behövs mer pengar och om det alltid behövs mer pengar kommer de rödgröna alltid höja skatterna för att lösa problemen.

Och om det behövs högre skatter för att rädda jobben, som de rödgröna anser, så kommer man alltid vilja höja skatterna. Och om de tycker att en del har det för bra så kommer de alltid höja skatterna för dem istället för att sänka dem för dem som borde få det bättre. Därför har de varit emot skattesänkningarna under denna mandatperiod och därför kommer de inte sänka skatter utan höja dem så fort det krävs för att finansiera ökade utgifter.

Höjer man utgifter höjer man skatter. Vill man höja utgifter vill man höja skatter. Tycker man illa om sänkta skatter sänker man inte skatter. Nu har de presenterat en första omgång skattehöjningar efter år av kritik mot sänkta skatter. Är det någon som tror att det stannar vid de skattehöjningar de nu har presenterat?

Oppositionen har ingen lösning till Stockholmarnas trafikproblem.

Publicerat i Norrtele Tidning 2010-05-04

3 maj 2010

Rödgrön försvarsbudget en katastrof för svenskt försvar.

När man synar den rödgröna försvarsbudgeten är det uppenbart att Lars Ohly i praktiken har kommit att bli försvarsminister, oavsett vem som eventuellt blir det om de rödgröna skulle vinna majoritet.

Nerskärningarna av de internationella insatserna är av den omfattningen – 540 miljoner kronor – att det står klart att vänsterpartiet har vunnit slaget om Afghanistan-insatsen genom budgeten. Det innebär nämligen att det inte går att upprätthålla den om man inte ska medvetet riskera svenska soldaters liv. Det är ansvarslöst och hyckleri av en opposition som säger sig vilja stödja FN men samtidigt vill svika dem som är beroende av omvärldens skydd. Vänsterkoalitionen offrar inte bara demokratin utan också kvinnors rätt till ett värdigt liv i Afghanistan och låter talibanerna triumfera.

Nerdragningen av förbandsbudgeten kommer dessutom leda till att vi får dra ner på omfattningen av insatsförband som sådan. Det innebär inte bara förbandsnedläggningar utan färre svenska förband. Förmågan att ha svensk närvaro för att möta ökad rysk verksamhet i Östersjön kommer i praktiken försvinna. Av allt att döma ryker möjligheten att ha kvar svenska ubåtar samtidigt som Ryssland ökar sin närvaro och sina krav på grannarna.

Därmed rycker de rödgröna undan mattan för den svenska försvarsindustrin. Tvärtemot vad socialdemokrater har sagt de senaste åren.

Försvaret försvagas, svensk trupp tas hem från Afghanistan och försvarsindustrin lämnas att tyna bort. Det är en triumfens dag för vänsterpartiet. Med en sådan budget behöver inte Ohly utnämnas till försvarsminister. Han är det ändå och styr säkerhetspolitiken genom budgeten.

1 maj 2010

Första maj - manifestation för mer statlig styrning!

Första majdemonstrationer över hela landet påminner om att de socialistiska partierna har en sak gemensamt, nämligen att de vill öka statens makt över medborgarna. De har aldrig demonstrerat för valfri skola eller rätt att välja sjukvård, eller för att apotek ska bedrivas på kundernas villkor. De demonstrerar idag, liksom över allt annars, för att staten ska vara stark över medborgarna.

Nu har vänsterpartiet fått igenom att staten ska subventionera och kontrollera bostadssektorn med ytterligare nära 5 miljarder. Kommunerna ska ha mer pengar oavsett om det behövs eller ej. A-kassan ska vara en ständigt ökande utgift. Skatten på arbete och företagande ska höjas. Och sjukvårdspolitiken ska kontrolleras mer av politiker och mindre av dem som behöver vård.

I dag demonstrerar de inte bara för att staten ska bestämma mer, äga mer och behålla mer av våra inkomster. De demonstrerar för att vi som medborgare ska ha mindre att säga till om. Det är vad de röda fanorna betyder. Och så har det alltid varit. I alla demonstrationståg världen över.