Ibland borde vi tänka och diskutera mer om den offentliga sektorns roll, både på kommunal och statlig nivå. Dels finns det de offentliga uppgifterna som ingen annan kan utföra än stat eller kommun. Men sen finns det också stödet till de grupper som inte har något annat alternativ för sin trygghet och vardag än det som vi tillsammans kan ge dem. Och sedan finns det alla de verksamheter där stat och kommun kan biträda och hjälpa men som också kan fungera på andra sätt.
Sjukvård och äldreomsorg ska vara offentligt finansierat liksom skola men behöver inte utföras av kommunen. Finansieringen ska göra alla trygga. Samma krav ska gälla när det gäller stödet till dem som annars inte har någon annan att vända sig till. Efter några dagars budgetdebatter i både riksdag och kommun skulle jag vilja att vi började i rätt ända och började med de utgifter där politiken har en unik roll för den enskildes trygghet och där vi inte får kompromissa om kvalitet. Idrottshallar och elljusspår, eller stödet till kultur är viktiga frågor men de är inte lika avgörande som stödet till våra äldre eller de mest utsatta. Det är i den änden vi måste börja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar