Problem runt om i världen avgörande för vår egen välfärd

Följer man den svenska politiska debatten känns det ibland som om vi glömmer den värld och de problem runt om i världen som avgör hur det ska bli i vårt eget samhälle.

Det som sker med Iran, Ukrainas tillbakagång från demokrati, valfusken i Ryssland, den ekonomiska krisen och skuldkrisen, Nordkorea eller Kinas utveckling: allt kommer att vara avgörande för jobb och välstånd i vårt eget land, och för vår egen säkerhet och trygghet.

Hur vi ska möta dessa utmaningar behöver vi tala mer om i den svenska debatten. Det hoppas jag vi kommer att kunna göra under det kommande året.

S - ej i takt med medborgarnas vilja

Socialdemokraterna har varit emot varje jobbskatteavdrag som har genomförts men har accepterat samtliga. Kan det vara för att de är emot att man sänker skatter men inte vill säga till väljarna att de vill höja skatterna? Eller kan det bero på att man har insett att skatterna var för höga och att man själv inte insåg det då när man var emot?

Det finns mycket för socialdemokrater att fundera på innan det politiska livet återgår till det normala. Kan det vara så att man alltid är emot att stärka valfriheten och enskilda människors välfärd men inte vågar säga det när människor har fått valfriheten och en bättre välfärd?

Privata verksamheter måste vara bra för att överleva

Mellandagarna kan ge anledning till att fundera på det som lätt glöms bort i den politiska debatten. En fråga som socialdemokrater på Aftonbladets ledarsida och i riksdagen kan fundera på skulle kunna handla om den privata välfärden. Hur kan det komma sig att så många vill kunna välja andra alternativ om det verkligen är så att den kommunala är överlägsen bara för att den är kommunal? Och hur kan det komma sig att det går att göra äldreomsorg som lever upp till samma krav till mindre pengar och ändå vinst? Vad är det som är fel i den kommunala verksamheten när andra faktiskt kan göra samma saker bättre?

Det finns nämligen inga privata alternativ som kan överleva utan att de är minst lika bra som de offentliga. Men kommunala verksamheter som är sämre än de privata kan alltid överleva, med hjälp av skattepengar och frånvaro av alternativ.

Jämställdhet förändras inte med kvotering

På Svenska Dagbladets ledarsida skriver Maria Ludvigsson om debatten i Tyskland om kvoterade bolagsstyrelser. Hon konstaterar att exemplet i Norge visar att man har förändrat statistiken men inte förändrat jämställdheten i näringslivet.

Kvotering är ett enkelt sätt att låtsas att man gör något utan att man gör något åt de grundläggande frågor som handlar om jämställdhet i vardagslivet. Det är symbolpolitik när den är som sämst. Kategoriserar män och kvinnor i en gammaldags ordning för att bättra på statistiken för få istället för att ta bort hinder i verkligheten som möter många.

Världen har förändrats - men inte S

Håkan Juholt hjälper inte upp det men frågan är om socialdemokraternas problem är bundna till ett mer långsiktigt problem som mötte Göran Persson och Mona Sahlin, nämligen en långsiktigt vikande väljarbas. Kanske är det så att man om några år kan säga att de gjorde vad de kunde för socialdemokratin som parti men inte kunde göra så mycket med en politik som bands till vad staten skulle göra för medborgarna över deras huvud.

Helgens Sifo-siffror för socialdemokraterna handlar självfallet inte längre om skandalrubrikerna utan om att väljarna, och socialdemokraterna för den delen, inte längre vet vad de vill. Och i den mån man vet vad de vill så är det emot alternativen inom välfärden och emot RUT. Eller kanske inte. Socialdemokraternas problem är nog inte Juholt utan världen och verkligheten. Den har förändrats. Det är inte så lätt att finna lösningar på framtidens problem om man är van vid att receptet heter ökade utgifter och större stat.

Äldre måste behandlas som individer - inte ett kollektiv

I torsdags hade vi i Socialutskottet en hearing om äldreomsorgens framtida utmaningar som visade på många av de svåra frågorna. Och som alltid riskerar de svåra frågorna att falla bort när viljan att förenkla tar över. Det är som om diskussionen ändå bara blir till en upprepning av en gammal debatt om offentlig eller privat äldreomsorg.

Det är bra att äldreomsorgen har blivit en av de stora politiska frågorna. Det är bra för den kommer bara bli större, i takt med att vi får allt fler äldre och att allt fler blir så pass mycket äldre att de också kräver mer vård.

De svåra frågorna om hur allt fler blir äldre och behöver allt mer omsorg löses inte bara genom att man säger privat eller offentligt. Men många av frågorna får fler svar genom alternativ och förnyelse. Lika viktigt är möjligheterna att leva upp till många människors skilda behov. Det är därför privata alternativ är bra, de ger möjlighet att byta och ställa högre krav samtidigt som olika behandlings- och omsorgsmetoder kan utvecklas genom nytänkande och entreprenörskap.

När partiledare som Juholt vill skapa konflikter som bygger på föreställningen att offentligt är bra och privat dåligt glömmer vi de svåra frågorna. Närmare 80 % av äldreomsorgen är nämligen offentlig och har stora problem. En äldreomsorg som bara bygger på en modell och som förutsätter att offentlig omsorg är bättre bara för att den är offentlig kommer att minska både förnyelsen, mångfalden som tar hänsyn till enskilda behov och den konkurrens som höjer kvalitet och ger oss bästa möjliga omsorg för pengarna. Det blir de äldre som drabbas när kommunalpolitiker ska driva omsorgen likadant för alla.

 

Krav på militär förmåga och underrättelsetjänst

För ett år sedan prövade en självmordsbombare att ta livet av så många människor som möjligt i Stockholms city. I somras såg vi ett terrordåd i Oslo och på ön Utöya som var ofattbart. De har båda det gemensamt att de överraskade två samhällen som innerst inne inte vill tro det kan hända oss. Men det enda vi vet om terrordåd av detta slag är att de kommer som överraskningar, där vi minst kan ana det, där ingen är förberedd.

Och de bygger på att det finns hat som bärs av enskilda människor. Ibland är hatet organiserat och ibland bärs det av enskild galning. Att det finns en islamistisk terror som bygger på nätverk och förkunnelse gör inte en främlingshatande terrorist som i Norge mindre sannolik. Snarare tvärtom. Det som alltid måste finnas i vårt samhälle är en förmåga att möta det oväntade våldet oavsett var den kommer ifrån.

Ytterst ställer det krav på en militär förmåga att möta väpnade attentat i större skala och en underrättelseförmåga att samla den information som finns tillgänglig både om den enskilde galningen och de organiserade. I Norge blev priset högt. I Sverige gjorde slumpen att vi nästan har glömt bort det. Det kunde ha varit tvärtom. Det måste vi planera förmåga och beredskap efter. Annars är risken att det ofattbara händer även här.

Oärlig Putin

I Ryssland ger Putin omvärlden, från USA´s utrikesminister Clinton till svenska diplomater, skulden för protester mot valresultatet och det fusk så många är övertygade om. I ett sådant samhällsklimat finns ingen vilja att komma tillrätta med valfusket, även om ryske presidenten Medvedev har sagt att det ska undersökas.

En regim som fuskar mot sina medborgare fuskar även mot sina grannar för att uppnå sina maksyften. Det kan vara värt att komma ihåg när man i Ryssland demonstrerar mot valfusket och demonstrationerna bara avfärdas som utländsk uppvigling. Regimen Putin är inte ärligare mot sin omvärld än mot sina undersåtar. Svensk och europeisk säkerhetspolitik bär ta fasta på det.

Fritt vårdval ger bättre kvalitet

Fritt vårdval ger en bättre uppföljning av kvalitet, och desto bättre uppföljning av både kommunal och privat verksamhet blir det i de kommuner som har en stor andel privata alternativ och aktivt kundval:

”För att definiera vad kvalitet i vård och omsorg är, menar Anjou att vårdval är att föredra framför andra system. När pengarna följer den som söker vård eller omsorg, är medborgarnas inflytande aktivt vid varje valsituation.

Kundvalssystem ger kvalitetssäkring på ett helt annat sätt än vad offentliga upphandlingar kan göra.”

Det konstaterar Maria Ludvigsson när hon i dag refererar vad forskaren Leif Anjou har kommit fram till i sina studier. Något för Juholt att läsa. Han har ju ändrat sig förr.

Svensk media rapporterar inte om beslut i Bryssel

Två dagar i Bryssel med diskussioner kring europeisk politik, som egentligen är lika svensk som svensk inrikespolitik. Beslut som fattas gemensamt med andra länder blir till svensk lag och är en del av den politik som förändrar det svenska samhället. Som med all politik, ibland till det bättre och ibland till det sämre, beroende på vilken uppfattning man har.

Det är en svaghet att svenska media inte orkar rapportera om en beslutsprocess som är en del av svensk politik och som påverkar det svenska samhället lika mycket som besluten i riksdagen. Och det är klart en svaghet att inrikespolitik i Bryssel betraktas som utrikespolitik bara för att den inte bara påverkar Sverige utan även andra länder. I grunden blir det otydligt vem som är ansvarig för vad, lätt att fly ansvar när man vill och svårt att rösta för förändring. Banklagstiftning, konsumentskydd, konkurrensfrågor, upphandlingsregler, miljölagstiftning, transportpolitik och ekonomisk politik är inte utrikespolitik utan frågor som kräver samma rapportering som all annan inrikespolitik.

Människornas val måste respekteras

Publicerat i Norrtelje Tidning 2011-12-05

Politik hit och dit S ledarstil

Håkan Juholt skriver att det måste bli slut på kvartalspolitiken. Men det var inte tänkt som en kritik mot den egna ledarstilen utan mot alliansens politik. Själv byter han ju politik vecka för vecka. Libyen eller inte Libyen. Insats med flyg eller fartyg. Skattesänkningar för pensionärer eller höjningar för alla andra. Vinst i omsorgen eller inte. Och socialdemokraterna tvingas uttala förtroende för honom dag efter dag. Likväl vet ingen vad socialdemokraterna vill.

Han kanske är irriterad att alliansens politik ligger fast kvartal efter kvartal och ger stabilitet. Det har ju knappast varit hans ledarstil.

Svensk försvarsindustri håller hög klass

Med den schweiziska regeringens beslut att köpa en utvecklad version av Gripen får vi än en gång en demonstration av den svenska försvarsindustrins förmåga att i ett litet land producera högklassig försvarsteknologi. Genom köpet skapas dessutom nya förutsättningar att ytterligare utveckla Gripen till den så kallade Super-Gripen. Ett plan med större lastförmåga och räckvidd än dagens versioner.

Den svenska försvarsindustrin visar därmed att den genom sin exportförmåga bidrar till att utveckla det svenska försvarets förmåga. Vi har i samband med Libyeninsatsen sett planens kapacitet till avancerade och kvalificerade spaningsuppgifter och med en utvecklad version kommer Gripen kunna möta nya uppgifter när det gäller det svenska luftförsvaret, som till exempel insatser mot robot och missilattacker. Det kan i sammanhanget vara värt att påminna om att det är det låga priset och billiga flygtimmar som bidrog till att Schweiz fattade sitt beslut till svensk fördel. Det visar att det svenska valet av flygplan har gynnat även Sverige.