Förbud är ett ofta återkommande krav när politiker möter
något som de ogillar. En bättre utgångspunkt är att vuxna medborgare i grunden
ska ha rätt att besluta själva om det som inte skadar andra och som inte är
förenat med uppenbara risker eller leder till kriminalitet. Men det är samtidigt
en skillnad mellan hur vi ser på vad myndiga medborgare har rätt att göra och de
gränser som bör sättas för dem som inte har myndig ålder.
Det finns i dag en medvetenhet om att alltför mycket solande
kan vara farligt med risker för hudcancer. För mycket sol kan vara farligt för
bleka svenskar hur mycket vi än älskar solen. Och regniga somrar är det lätt att
solarier får ersätta utevistelsen, med en mycker mer intensiv strålning som
följd än vad naturens sol ger. Därför har jag fört fram kravet på att 18-års
åldersgräns bör gälla. Unga människor blir mer utsatta, har inte samma möjlighet
att se riskerna och riskerar att bygga upp en långsiktig cancerrisk. Inte
förbjuda för medborgarna men begränsa med åldersgräns. Det är ett sätt att både
skydda och klargöra att det är den enskilde som har ansvaret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar