Rätten till heltid inte alltid möjlig

Publicerat i enköpings- Posten
2012-10-08

Tron på att man kan lösa problem genom att politiker kvoterar eller lagstiftar om vilka jobb som ska finns är stor. Vore det så enkelt att politiker kunde lösa alla problem när det gäller tillväxt, jobb, företagande och jämställdhet hade vi förmodligen inga problem inom dessa områden. Nu senast är det Kommunals ordförande som menar att man ska lagstifta om att alla ska ha rätt till heltid. Det är lika verkningsfullt som att lagstifta om att alla ska ha ett jobb.

 

Frågan om heltid måste rimligtvis lösas mot bakgrund av de tider där arbete behövs och där den enskilde kan göra nytta. Heltidsarbeten som i praktiken bara är heltidslön löser inga problem men slår ut många jobb. 

 

Många arbetstillfällen är till exempel av säsongskaraktör eller förknippade med vissa tider på dagen. Ett exempel är restauranger som bara har kvällsöppet. De kan rimligtvis inte erbjuda heltid på dagen.

 

Arbetstillfällen beror på det arbete som ska utföras, det kan ingen lagstifta bort, däremot kan man lagstifta så att det inte blir för dyrt att anställa. Ett alternativ är att vi ser till att det växer fram fler och nya jobb, som kräver olika tid och som ger en möjlighet för alla som vill arbeta olika att arbeta så mycket de vill. De som vill ha heltid behöver liksom alla dem som vill ha ett jobb fler jobb.

 

Fler möjligheter inom kvinnodominerade yrken har just skapat fler jobb och ökat jämställdheten. Tyvärr fortsätter dock kommunal att förneka en viktig reform som ökat kvinnors ställning i arbetslivet och det kvinnliga företagandet– Lagen om valfrihet.

 

Många kvinnor jobbar inom välfärdssektorn och det är värt att notera att den största yrkesgruppen i Sverige är vård- och omsorgspersonal med över 495 000 förvärvsarbetande där flertalet av dessa är kvinnor.

 

Sedan Alliansen införde Lagen om valfrihetssystem för nu tre år sedan har många välfärdsföretag tillkommit, utvecklats och vuxit snabbt. I 39 kommuner med LOV- system hade välfärdsföretag fram till 2011 ökat med runt 30 procent. Närmare 80 procent av de enskilda utförare som var verksamma inom LOV hade år 2010 en kvinna som ägare eller VD.   

Många kvinnor har fått möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling. Genom valfriheten växer välfärdsområdet och utvecklingen drivs till stor del av kvinnliga småföretagande.

 

Detta leder till en ökad jämställdhet, tillväxt och utveckling. Att som då kommunal och LO förespråkar

- förbjuda valfrihet, bekämpa kvinnligt företagande och förbjuda vinster i välfärdssektorerna är ett direkt dråpslag jämställdhet, vår välfärd och inte minst mot kommunals medlemmar som ju normalt enligt LO ska kunna tjäna mer på att arbeta i välfärden.

 

Fler arbetsgivare och yrkeskategorier innebär större chanser att byta och ställa högre krav samtidigt som det främjar till företagande, nytänkande och entreprenörskap.

 

Tillsammans med reformer som underlättar att förena jobb, karriär med familj och vardag ökar kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden. Regeringens införande av RUT är en sådan reform som visat sig mycket omtyckt och som även den socialdemokratern motsatte sig. 

 

Utan valfrihet och möjligheten att tjäna pengar som företagare, som kommunal förespråkar, försämras förutsättningar för tillväxt, fler jobb och för en ökad jämställdhet.

 

Isabella Jernbeck (M)

Riksdagsledamot Stockholms län

Socialutskottet