Valfrihet ger trygghet

Publicerat i Helningborgs Dagblad
2012-11-28

Tryggheten ökar när det finns alternativ som gör att man kan ställa krav och byta om det behövs, skriver M-politiker i en replik om privata vårdföretag.

DEBATT. I sin replik (Debatt 20 november) menar S-kvinnorna Lena Sommestad, Inger Nilsson och Ingela Andersson att problemen med valfrihet och företagande i äldreomsorgen är att det blir för många alternativ – som på grund av det kan läggas ner - och då blir det för få alternativ. Detta samtidigt som de är rädda för att det inte startas tillräckligt många i alla delar av landet. Utöver detta lyckas de med konststycket att på en och samma gång hävda att företag i äldreomsorgen ger för låg och för hög vinst. De skriver:

”Ett stort problem är att LOV kan driva fram en överetablering, vilket betyder stor osäkerhet och många gånger alltför låg lönsamhet för de företag som ska konkurrera om ett begränsat antal brukare. Många LOV- företag tvingas lägga ner, oavsett hur bra verksamhet de än har.”

De menar alltså att det är ett problem att vi har för mycket välfärdsverksamhet i Sverige och att våra äldre kan välja mellan för många alternativ. För de allra flesta är det snarare så att tryggheten ökar när det finns alternativ som gör att man kan ställa höga krav och kan byta om det behövs. Till detta kommer att de oroas över att äldreboende med bra verksamhet skulle få läggas ner. Det har inte slagit S-kvinnornas ledare att det knappast är de bästa verksamheterna som väljs bort utan de som inte håller måtten. Lösningen för S- kvinnorna är att man inte ska kunna välja alls. Varken äldre själva eller oroliga anhöriga ska kunna välja bort eller välja det man vill ha.

De fortsätter: “Samtidigt löper medborgare risken att bo i områden, där inga företag vill etablera sig. Då skapas ingen valfrihet överhuvudtaget.”

Det vill säga problemet med rätten att starta välfärdsföretag är att det kanske startar för många eller inga alls. Ett sätt att lösa det senare problemet är att S-politiker runt om i landet slutar motarbeta privata alternativ och istället ger medborgarna en möjlighet att välja.

Och så fortsätter det: Ett problem är att kvinnor visserligen har etablerat företag men att de har för låga vinster samtidigt som större företag har för stora vinster. Alla dessa motsättningar kan bara förklaras när man vet att de är emot privata alternativ. Det är därför de vill hindra, stoppa och försvåra. Och därför menar de att privata välfärdsföretag blir fel hur det än går. Än är de för bra, än är de för många, än är de för få, än har de för hög lönsamhet och än har de för låg. I slutändan vill de bestämma över medborgarna. Då blir det vare sig för få, för många eller för bra. Då blir det som Sommestad, Nilsson och Andersson vill. Men vi andra som vill välja själva ska kunna välja kvalitet och mellan olika alternativ.