Budgetregler hindrar underskott - V och MP säger nej!

Det är intressant att notera att Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte vill att Sverige ska vara med i den så kallade finanspakten, trots att den innehåller budgetregler som är till för att hindra stora budgetunderskott. Och det är väl det som är problemet. Båda partierna vill kunna öka budgetunderskotten för att kunna finansiera sina många löften.

Men budgetunderskott som växer leder inte till tillväxt och nya jobb utan till högre räntor och panikbesparingar. Det finns ingen åtstramning som är så svår som den som drabbar länder med en räntekris. Det har Sverige klarat sig undan genom sådana regler som Miljöpartiet och Vänsterpartiet nu säger nej till. Det är bra att Socialdemokraterna efter mycket om och men har sagt ja, men det faktum att det satt långt inne säger något om hur en vänsterregering med dessa tre partier skulle hantera budget och offentliga finanser.

Försvarets rekrytering måste utvärderas

Försvaret sänker utbildningskraven på de soldater som ska anställas. Det noterar Svenska Dagbladet i dag. Men det var inte lägre krav och kunskap som det nya försvaret skulle byggas med utan högre. Svårigheterna att rekrytera får inte leda till att man sänker kompetensen och förmågan att utbildas vidare. Det finns därför all anledning att nu utvärdera hur övergången från värnpliktsrekrytering till anställda fungerar och vilka krav som ställs på löner och utbildning för att det svenska försvaret ska hålla vad det lovat.

Står Löfven för vad han sagt tidigare?

Den nye S-ledaren Stefan Löfven har tillhört dem som gått i täten för en ny svensk energipolitik med en positiv syn på kärnkraften. Nu får han möjlighet att visa att han menar allvar med detta. Om socialdemokraterna vill bidra till en bred överenskommelse som ger stabila förutsättningar för ny svensk kärnkraft kan vi inte bara hantera de viktiga utmaningarna om växthuseffekten utan också få ny fart på svensk industri. Så det är bara att stå för det som han tidigare har sagt sig stå för. Det vore bra för Sverige.

Inför screening även för tjocktarmscancer

Med screeningsprogram för att upptäcka bröst- och prostatacancer har nu överlevnaden stigit till 90%. En tidig upptäckt leder till tidigare insatser och minskad dödlighet.Uppmärksamhetetn i media och många kampanjer har också varit positiv för denna utveckling.

Samtidigt får 6000 personer varje år beskedet att de drabbats av tjock- och ändtarmscancer och här är överlevnaden endast 50%. Fler personer dör varje år av denna cancerform än någon annan.

Ett nationellt screeningsprogram även för tjock- och ändtarmscancer skulle leda till bättre vårdinsaster och räddade liv. I Stockholms län infördes en sådan screening för tre år sedan och resultatet är tydligt - en minskad dödlighet med 23 %.

Nu måste fler landsting följa Stockholm och erbjuda screening till alla så att denna kanske inte så attraktiva cancerform ur mediasynpunkt uppmärksammas - och varför inte med bruna bandet!

Ingen klarhet vad S bedriver för politik

När socialdemokraterna avslutat sitt verkställande utskott fanns det inte mycket större klarhet vad gäller vilken politik man vill bedriva. Vad man ska tycka om skatter, välfärdsalternativ, privata företag, försvarsfrågan, Europasamarbetet och allt annat som avgör människors välfärd, trygghet och framtid. Det är rätt när Carin Jämtin säger att det är en historisk kris. Men det handlar inte bara om Juholt utan om politiken. När inte ens ledningen i ett parti vet vad man vill håller partiet på att förlora sin mening.

Medarbetarnytta– kundnytta– samhällsnytta

Besöker Samhall 2012-01-20

Tillsamman med två kollegor besökte jag idag Samhalls huvudkontor i Stockholm. Det var mycket intressant att höra om den resa som samhall gjort sedan starten för nu över 30 år sedan, vart de befinner sig idag samt hur ledningen ser på verksamhetens framtid. 

Gemensamt för de anställda hos samhall är att de har någon form av funktionsnedsättning. Några har en och några har fler och tillsammans är det runt 20 000 personer som har en anställning hos Samhall. Samhall jobbar utifrån komplex matchning och där fokus är på förmågan och inte på funktionsnedsättningen.

För samhall är det helt avgörande att de anställda får riktiga och meningsfulla jobb. Samhall som leverantör konkurrerar på den öppna marknaden och där 80 % av jobben idag är inom tjänster och bemanning. Detta är ett skifte från att all sysselsättning var inom tillverkningsindustrin.
Det finns idag många både privata och offentliga aktörer som köper tjänster av Samhall och som är mycket nöjda. Många anser att kvaliteten på de tjänster och varor som levereras håller en mycket hög kvalitet och vill därför endast köpa tjänster av Samhall.

Marknaderna utvecklas och Samhall måste också utvecklas för att kunna erbjuda sina anställda meningsfulla och stimulerade jobb. Samhall ser dock en del hinder som skulle behöva rivas för att verksamheten ska bli bättre och större men även att fler personer ska bli anställningsbara och få jobb utanför verksamheten.
    

Satsningar för MP =höjda skatter

I riksdagsdebatten häromdagen sa Miljöpartiets Gustav Fridolin att de satser mer än regeringen på nya jobb. Det är inte sant. Miljöpartiet satsar inte alls pengar på nya jobb. Däremot vill de satsa skattebetalarnas pengar på ökade offentliga utgifter. Och om man satsar med andras pengar är det sällan ett problem med att lova att man ska satsa mer än andra. Det är bara att höja skatterna eller öka underskotten.
Med högre skatter ökar företagens kostnader och med större underskott ökar kostnaderna för räntor och investeringar. I båda fallen blir det färre jobb. Inte fler.
För det är ju inte Miljöpartiet som satsar mer. De vill att vi andra ska satsa mer på deras utgiftsökningar.

Oklar Juholt

Lyssnade på Håkan Juholt i dag i riksdagen. Samtidigt som han kritiserar Storbritannien för att inte vara med i arbetet på ett nytt fördrag om finansiell stabilitet säger han nej till att Sverige ska vara med. Han vet vad han är emot, nämligen varje borgerlig regering vad den än gör, men han verkar inte veta vad han är för. Socialdemokraterna har inte bara politiska problem.

Behov av utvärdering av försvaret är stort

Omvandlingen av försvaret närmar sig nu halvtid och det understryker behovet av en utvärdering av hur övergången från värnpliktsförsvar till anställda har fungerat. De uppgifter som hitintills finns visar på att behovet av en utvärdering och kontroll är stort.

Kombinationen av för få anställda, för lite tid för utbildning på grund av den reglerade arbetstiden och för lite ekonomiskt utrymme för att anställa fler är alarmerande och riskerar att drabba hela försvarets insatsförmåga. Den är bristfällig i dag men det måste vara ett absolut krav att planerna är uppfyllda senast 2014.

Kvaliten förbättras med alternativ att välja

Enligt valundersökningar är det inte lika många som stöder kravet på sänkta skatter och fler privata välfärdsalternativ i mätningarna för valet 2010 som 2006. Som Maria Ludvigsson påpekar på Svenska Dagbladets ledarsida är det fortfarande en majoritet som vill detta men något mindre, vilket kan bero på att vi just har fått lägre skatter och fler privata alternativ.

Men mätningarna visar också en annan sak. Det är viktigt att driva opinion för mångfald och valfrihet i välfärden. De som är emot att människor själva ska få välja och behålla en större del av sin inkomst gör det allt vad de kan, för att misstänkliggöra och reglera. Fortfarande återstår det mycket att göra, för att visa att vården blir bättre när vi själva får välja, när fler prövar olika sätt och gör vad de kan för att göra servicen bättre. Den debatt vi i dag har om äldreomsorgens kvalitet hade vi inte haft om det inte funnits privata alternativ. Det är nämligen först när man kan välja bort eller ställa större krav för att få en ny vårdgivare som det lönar sig att diskutera kvaliteten.

Privata alternativ och mångfald minskar politikerstyrning

Socialdemokraterna håller på att spela bort sin trovärdighet i välfärdsfrågor, skriver den tidigare statssekreteraren och stabschefen Stefan Stern på DN-debatt. Han pekar på det faktum att alla de som i dag har valt privata alternativ i välfärden inte ser dem som dåliga utan bra och att de alternativ som vuxit fram gjort det på grund av kvalitet och service.

Det är rätt och klokt men frågan är om dagens socialdemokrati inte har vänt sig så långt tillbaka i tiden att man mer gillar den kontroll politiken hade över välfärden än den kvalitet och behov som enskilda människor har upptäckt i valfriheten. Sanningen är att vi i själva verket borde utsträcka valfriheten med alla de aktörer som kan hjälpa människor framåt, med den kvalitet och mångfald det innebär.

Samma socialism med Sjöstedt

Många har sagt att med Jonas Sjöstedt som partiledare börjar Vänsterpartiet en ny politisk linje. Men det är ingen som har kunnat beskriva vad som är nytt. Fortfarande vill man ha statlig styrning av ekonomin, fortfarande vill man förbjuda fritt företagande inom vård och omsorg på valfrihetens och nytänkandets bekostnad och fortfarande låter man populism och trolldom styra den ekonomiska politiken med krav på 35-timmars arbetsvecka som ett sätt för oss att arbeta oss genom krisen. Högre löner, större bidrag, högre skatter, samhällsägande av företagen och offentlig kontroll över välfärden. Vad är nytt och vad är inte gammal hederlig misslyckad socialism?

Fler jobb bäst för att motverka klyftor

Aftonbladet skriver om ökade klyftor och glömmer att den klyfta som är mer avgörande än något annat är arbetslösheten. Där socialdemokrater misslyckades med att pressa ner den under högkonjunktur har alliansen lyckats pressa upp sysselsättningen under en historisk kris. Det understryker hur viktigt det är med att skapa fler förutsättningar för jobb och sysselsättning. Det gäller ökade investeringar i företag, bättre villkor för företagande och fler nya företag. För varje nytt jobb skapar vi nya möjligheter för enskilda människor.

Men för Aftonbladet är företagande något man ska misstänkliggöra och sätta på plats. Aftonbladet vill gärna ha klyftor men det ska vara socialismens klyftor, skapade av bidragsberoende. Linjen att prioritera jobben ligger inte för Aftonbladet. Det är för dem fel sätt att få bort klyftorna och då behåller man hellre klyftorna men med mer bidrag även om de cementerar klyftorna mellan dem som har jobb och dem som inte har.

Nya tider - Nya hot

Irans fortsatta konfrontation med världen bygger på utvecklingen av kärnvapen och av missiler som kan bära dem. Med kärnvapen som ett hot ökar utrymmet för Iran att hota andra länder även med konventionella vapen. Det är just det man nu gör när det gäller hotet om att blockera Hormozsundet.

Även om detta hot förblir bara ett hot visar det på att vi har en annan säkerhetspolitisk verklighet i dag än den som många har hoppats på i frånvaron av det kalla kriget. Och för Sveriges del understryker det att en ny tid för med sig en ny tids hot med de krav som det ställer på det svenska försvaret. Det gäller inte bara i Mellersa Östern utan också i vår del av Europa. Frånvaron av de gamla hoten innebär inte frånvaron av hot.

Lärarfackets krav ger sämre möjligheter

Samtidigt som debatten om allt för dåliga skolresultat ligger i skuggan tävlar nu lärarfacket med vänstern om att vara emot fristående skolor och det fria skolvalet. Trots att vi vet att där det finns friskolor har resultaten blivit bättre både i fristående och kommunala skolor. Nu kräver lärarfacket vinststopp i friskolor så länge lönerna inte höjs.

Det är ett bra sätt att stänga möjligheterna för nya skolor att växa fram och minska elevernas valfrihet. Det ger också, som Maria Ludvigsson i Svenska Dagbladet i dag konstaterar, färre arbetsgivare för lärarna. Det är svårt att förstå varför lärarfacket som drabbats av den kommunala skolans lönepolitik i 20 år ser det som lärarnas intresse att det inte ska finnas andra arbetsgivare än de kommunala. Även om man nu inte ser till elevernas intresse att kunna välja skola och bästa kvalitet.

Politiska låsningar mot mångfald

Intressant att notera i debatten om friskolor och äldreomsorg är att få verkar bry sig om eleverna eller de äldre utan mer om sina egna gamla politiska låsningar. I dag säger socialdemokraterna att riskkapitalbolag inte ska få äga friskolor, hur man nu ska definiera riskkapitalbolag, om man inte menar alla företag som genom sitt företagande investerar kapital under risk. Men varför ska det ena eller andra typen av företag inte få driva skolor om de gör det lika bra eller bättre än de kommunala skolorna? Och varför är det inte ett större problem med de väldigt många fler kommunala skolorna där en allt för stor andel inte håller måttet?

Och vad skulle det vara för fel med privata ägare till äldreomsorg om den lever upp till kraven som vi ställer, eller till och med är bättre?

Socialdemokraterna är mycket mer mot privata alternativ än de många människor som är beroende av kvaliteten i skola och omsorg. Det är mångfalden de är emot. Så länge det är kommunalt får kvaliteten vara som den blir.

Heja Aftonbladet?

Aftonbladets ledarsida bekymrar sig för att jag och en kollega i höstas tyckte det var bra att McDonalds som en följd av den sänkta restaurangmomsen skulle anställa fler unga. Heja McDonads som vi uttryckte det. Det leder dem till att tro att moderaterna är sponsrade av McDonalds. Det vill säga eftersom vi tycker det är bra att fler unga får jobb!

För min del tycker jag det är bra med varje företag som anställer fler unga, eller anställer fler överhuvudtaget. Det är värt att heja för. Att jag tycker det är bra att fler unga får jobb är inte ett uttryck för sponsring utan för en politisk vilja att fler ska få jobb. Det verkar som om Aftonbladet har svårt att glädja sig åt att företag går bra och anställer fler. Så djupt kan man sitta i den socialistiska misstron mot företag.

Därför kan jag avslöja en hemsk hemlighet för Aftonbladets ledarsida: jag hejar och uppmuntrar alla som anställer fler. Jag är till och med så hemsk att jag tycker det är bra när det går bra för svenska företag. De företag som nu använder den sänkta momsen för att anställa fler är värda att heja på just eftersom de ger fler jobb. Jag skulle heja på Aftonbladet om man använde de möjligheter som nu finns till att anställa fler unga. Om ledarsidan fick några nya skribenter kan den bara bli bättre.

Med en politik som är ur tiden fortsätter raset

Det är svårt att förstå socialdemokraterna som fortsätter ner i opinionsmätningarna. Det är inte bara Håkan Juholts fel utan är också ett uttryck för ett problem som hänger samman med socialdemokratisk politik som sådan.

Men just därför borde socialdemokrater ställa kraven högre på en partiledare när det gäller att förstå det moderna samhället. Istället binder de fast sig vid en partiledare som förutom virrighet och ombytlighet låter politiken utgå från 1960-talets samhälle.

Med en sådan partiledare är det svårt för ett vilset parti att finna sin roll. Det är det som drabbar socialdemokraterna i opinionsmätning efter opinionsmätning.