För Brasilien är frågan fortfarande öppen.
29 augusti 2012
Norges val av F35 - dyr affär
SAAB har i en undersökning nu presenterat siffror för hur
mycket dyrare Norges val av F35 blev. Inte bara för att planet är dyrare att
köpa utan framförallt för att det är mycket dyrare att köpa, medan Gripen per
flygtimme kostar knappt 5000 dollar kostar F35 mellan 20 000 och 30 000 dollar,
vilket kommer att leda till färre flygtimmar.
Norska piloter får mer träning i simulator men Norden får
sämre luftövervakning och kontroll. Det hade varit bra om Norge satsat på
nordiskt samarbete i handling och inte bara i tal.
27 augusti 2012
Varför är just bolagsstyrelser vägen till jämställdhet?
Ser att i Svenska Dagbladet att en av krönikörerna, Carolina
Neurath, hävdar att eftersom ytterligare en vd nu sagt att han kan tänka sig
kvotering så blir frågan desto viktigare. För det första är det svårt att
förstå varför uppfattningen från en vd i ett bolag ska väga tyngre än alla dem
som det berör, det vill säga män och kvinnor, och ägarnas uppfattningar. Men
för det andra, och det är det viktigaste, varför är det just bolagsstyrelser
som är avgörande för den svenska jämställdheten?
Det är nog bara ett fåtal verkställande direktörer och
näringslivskrönikörer som ur sitt perspektiv ser bolagsstyrelserna som testet
eller vägen mot jämställdhet. Andra kan se vardagen, arbetslivet, utbildningen,
barnomsorgen och alla de miljoner människor som aldrig kommer ifråga för
bolagsstyrelser som viktigare.
Och varför just bolagsstyrelser? Varför inte kvotera
krönikörer, ledarskribenter, marknadschefer och verkställande direktörer? Det
finns mycket man kan kvotera om man tror det är vägen till jämställdhet och ett
bättre näringsliv. Misstanken infinner sig lätt att den verkställande
direktören och krönikören driver bolagsstyrelser därför att det är den del av
verkligheten som de tror är verkligheten och att de kanske dessutom tänker att
det inte spelar så stor roll just där. Men som sagt: varför inte kvotera
ledningsgrupper och marknadsdirektörer, forskare och läkare? Fokuseringen på
bolagsstyrelser vittnar mer om klåfingrighet än om tro på att kvotering är
lösningen på problemen.
Jobbskatteavdragens effekter måste förstärkas
26 augusti 2012
Gripen viktig för vårt försvar
Det är bra att regeringen nu har bestämt sig för att satsa på
nästa generation av Gripen. Det är ett plan som jämfört med andra samtida
generationer av stridsflygplan står sig väl när det gäller prestanda men är
överlägset när det gäller pris, drift och underhåll. Det ger också en bas för
svensk försvarsindustri som är viktig när det gäller att utveckla strategiskt
viktig kunskap och forskning.
Viktigare än det är att Sverige behöver ett modernt
luftförsvar. Vår förmåga att bidra till tryggheten i det nordiska och baltiska
luftrummet kräver det men också vår förmåga att verka mot militära hot av olika
slag som kan riktas mot Sverige. Det som nu krävs är att försvaret tillförs de
resurser som framtiden kräver, inte bara när det gäller stridsflyg utan också
när det gäller förmågan på mark och i hav.
22 augusti 2012
Papperskorgen nästa för fastighetsbeskattningsförslag
Så har vi fått ännu ett nytt förslag till
fastighetsbeskattning, nu från bostadstaxeringsutredningen, som vill att man ska
betala fastighetsskatt för antalet kvadratmeter och för var i landet man bor.
Varför stockholmare ska betala mer i skatt för att man bor har utredningen inte
förklarat, lika lite varför ett lite större hus ska kosta mer än ett lite mindre
oavsett vad det har kostat att köpa. Förslagen om fastighetsskatt återkommer
alltid till samma sak, att människor ska betala skatt just för att de bor.
Förutom inkomstskatt på den inkomst som behövs för att man ska kunna betala
boendet, och förutom reavinstskatt när man säljer sitt boende. Varför just
boendet ska leda till en dubbelbeskattning till skillnad från allt annat ägande
förklarar man inte, lika lite som varför man ska ha en konstlad form av
förmögenhetsskatt på ett hus som man oftast har stora lån på. Papperskorgen är
ett lämpligt slutmål för denna utredning.
21 augusti 2012
Blå tankar om försvaret.
Claes
Arvidson skriver på Svenska Dagbladets ledarsida om den skrift som vi
moderata ledamöter i Försvarsutskottet presenterade sommaren 2010. Vi pekade på
den oro man bör ha för utvecklingen i Ryssland, vikten av att vara öppen för att
öka utgifterna för att klara det försvar vi behöver och på riskerna för att den
nya personalförsörjningen efter värnpliktsförsvaret kommer kosta mer än
planerat.
Vi hade rätt i våra tankar om framtiden. Utvecklingen i Ryssland har gått i fel riktning och
blivit revanschistisk, kostnaderna för de investeringar som behövs är större än
vad de nuvarande anslagen medger och yrkesförsvaret har problem med ekonomi och
rekrytering. Därför är det en bra skrift för vår försvarsminister att gå
tillbaka till. Där finns lite vägledning för hur vi kan göra försvaret bättre
anpassat till vår tids utmaningar och hot. Det behövs blå tankar om försvaret.
19 augusti 2012
Vad vill Löfven? - ingen som vet
Det är konstigt att Stefan Löven under sin tid som
partiledare har sagt så lite om vad han vill och det är konstigt att så få vet
så lite om vad han vill. Samtidigt som han verkar vara för det mesta som är bra
har han lyckats dölja sina egna uppfattningar om hur vi ska kunna få mer
tillväxt, bättre välfärd och mer innovationer. Det blir än mer underligt när han
inte ens redovisar några alternativa förslag till alliansens inriktning.
Kanske är det så att Löven är en pragmatisk
fackföreningsledare som inte har så mycket tydliga politiska uppfattningar
själv, som kanske saknar en egen inriktning. I så fall är risken stor att de
inom socialdemokratin som har starka uppfattningar kommer att dominera när
politiken måste presenteras. Då handlar det om att förbjuda företagande i
välfärden, bekämpa skattesänkningar och en dogmatisk tro på att ökade utgifter
löser alla problem. Det faktum att han så sällan säger vad han faktiskt tycker
kan ju tyvärr bero på att han inte har så mycket att säga.
18 augusti 2012
Så ska inte skattepengar användas
Mycket fokus har på den senaste tiden legat på myndigheter
som vill låtsas att de är som företag. Men vare sig Tillväxtverket (som inte
skapar tillväxt - det gör företagare!), eller forskningsstiftelser behöver
marknadsföra sig för att få lov att dela ut pengar. Och de bör därför anpassa
sin representation och marknadsföring till just det faktum att de är
myndigheter.
Men debatten om representation får inte skymma det som är
mycket viktigare och större, nämligen om hur pengar används för verksamheten som
sådan. Dyra ballonger är illa och löjeväckande men värre är att Tillväxtverket
bedrivit verksamhet som man inte kunnat följa upp. Med närmare 400 miljoner
kronor till kvinnligt företagande som man inte riktigt kan följa upp är det
mycket allvarligare än ballongerna. Av två skäl:
Dels är det ett oändligt mycket större belopp som skattebetalarna
får stå för. Och det är en verksamhet som handlar om att stödja företagande. Om
man inte vet hur det fungerar förlorar vi både pengar och framtida företagande!
17 augusti 2012
Det måste löna sig ännu mer att jobba
15 augusti 2012
Munkhammar drev på samhällsdebatten
Om man inte står för något faller man för allt. Så skrev
Johnny Munkhammar i en av sina sista artiklar. Den handlade om vikten av att
politiker står för något och driver samhällsdebatten i den riktning man tror på.
Det präglade också hans gärning. Han drev på för frihet, företagande och
marknadsekonomi, för att vi ska ha mångfald och konkurrens i välfärden, för att
vi ska sätta idéer främst för förnyelsen av samhället. Det är så vi moderater
kan vinna inte bara väljare utan också debatten om hur samhället ska förändras,
och det är den vägen vi, som Johnny påpekade, som vi har blivit ett större och
viktigare parti under de senaste decennierna.
Det är värt att minnas och lära sig av. Vi som har mist en
kollega och god vän har all anledning att minnas detta i saknaden samtidigt som
vi tänker på hans familj. De har mist sin make och pappa. Det är en roll som
ingen annan kan uppfylla.
13 augusti 2012
Solariesolande ger cancer - 18 år bör vara gräns
Förbud är ett ofta återkommande krav när politiker möter
något som de ogillar. En bättre utgångspunkt är att vuxna medborgare i grunden
ska ha rätt att besluta själva om det som inte skadar andra och som inte är
förenat med uppenbara risker eller leder till kriminalitet. Men det är samtidigt
en skillnad mellan hur vi ser på vad myndiga medborgare har rätt att göra och de
gränser som bör sättas för dem som inte har myndig ålder.
Det finns i dag en medvetenhet om att alltför mycket solande
kan vara farligt med risker för hudcancer. För mycket sol kan vara farligt för
bleka svenskar hur mycket vi än älskar solen. Och regniga somrar är det lätt att
solarier får ersätta utevistelsen, med en mycker mer intensiv strålning som
följd än vad naturens sol ger. Därför har jag fört fram kravet på att 18-års
åldersgräns bör gälla. Unga människor blir mer utsatta, har inte samma möjlighet
att se riskerna och riskerar att bygga upp en långsiktig cancerrisk. Inte
förbjuda för medborgarna men begränsa med åldersgräns. Det är ett sätt att både
skydda och klargöra att det är den enskilde som har ansvaret.
10 augusti 2012
Demokrati ingen självklarhet öster om oss
När den vitryska diktaturen utvisar samtliga svenska
diplomater är det ett uttryck för hur rädda man är för att förlora makten när
kraven på demokrati och mänskliga fri- och rättigheter upplevs som ett hot. Det
är ingen stark regim som är så rädd.
Men den är för oss en påminnelse om att demokrati inte är en
självklarhet i vår del av världen, lika lite som i andra delar av världen. Och
det påminner oss om att det finns regimer som ser våldet som en förutsättning
för sin överlevnad. Det blir allt mer uppenbart att detta även gäller den ryska
regimen, som även den vill begränsa möjligheterna för internationella
organisationer och utländska företrädare att bidra till en demokratisk utveckling.
9 augusti 2012
Ska staten styra bankerna?
Lite förvånande är det att en av våra stora banker skriver
till regeringen för att be om en lagstiftning för hur banken ska hantera sina kunder. Denna
gång handlar det om att Swedbank vill ha en lagstiftning om att lån ska
amorteras. Det är ett sätt att underkänna sin egen förmåga som rådgivare och som
bank för sina kunder. Det borde vara upp till banken att bäst kunna bedöma när
man ställer krav på amortering och när man inte gör det.
Och om staten ska lagstifta om amortering kommer också frågan
om hur mycket som ska amorteras. Ska staten bestämma att alla lån ska amorteras
på 10 år eller med 5 % varje år? Och när man går in på den frågan hamnar man
också i frågan om hur mycket enskilda ska få låna. För om det ska lagstiftas om
amortering måste man också bestämma vad för slags amortering som uppfyller
kraven och hur stora lånen då kan vara.
Så får vi en detaljreglering som bortser från att kunder och
lån är olika och som istället reglerar det som banker bäst kan ta ansvar för
själva. Och om de inte kan ta ansvar för lånen är det mycket ansvar som de måste
lämna ifrån sig. Hur stora bör räntorna vara, vilka risker ska man ta och hur
ska bankchefer betalas. Bankchefer som vill ta ansvar får inte fly det genom
att be staten styra och ställa över den egna verksamheten
Inför 18-års gräns för solarier
6 augusti 2012
Fel likställa bilkörning med båtliv!
Sjölivet är inte som trafiken på en landsväg eller i stan. Det är inte
trafik och det utövas inte som på en väg med mötande trafik. I går skrev ett
antal privatpersoner ett inlägg på Svenska Dagbladets debattsida om hur
tillämpningen av biltrafikens regler på sjön underminerar förutsättningarna för
sjölivet. Och det är rätt. Det drabbar inte bara båtägare på sommaren utan också alla som
är beroende av sjölivet.
Men framförallt bygger de stränga alkoholkraven på en
förväxling av biltrafikens krav med det som krävs på sjön. Det är inte bara fel
att ställa samma krav på sjöliv som på landsvägstrafik. Det är ännu större fel
att tänka sig att det inte krävs mer av den som kör en bil än den som för fram
en båt på öppen sjö. Kraven bör vara strängare på landsvägen och behöver därför
inte vara lika stränga på havet som på motorvägen. Om detta har jag motionerat
och tänker återkomma till. Tacksam för synpunkter.
5 augusti 2012
En stark röst för reformer och företagande
Om det är något vi
ser i världen runt oss är det behovet av att Sverige fullföljer den politik
som inneburit reformer och förnyelse. Det behövs en stark röst för att slå fast
att vi behöver nya reformer som ökar utrymmet för företagande och konkurrens och
som ger en bättre välfärd, på samma sätt som det behövs en stark röst som värnar
om den mångfald som vi har uppnått inom äldreomsorg, skola och barnomsorg.
När socialdemokrater i Sverige och i Europas allt fler krisländer vill förbjuda företagandets vinst, när man tror att vägen ut ur krisen är att man ökar bidrag och utgifter och låter staten bestämma mer är det viktigt att vi tar en debatt om hur Sverige ska kunna utvecklas som landet med den stabila ekonomin, vital välfärd och ett växande näringsliv. Den rösten behöver vara tydlig nu liksom under de kommande åren.
När socialdemokrater i Sverige och i Europas allt fler krisländer vill förbjuda företagandets vinst, när man tror att vägen ut ur krisen är att man ökar bidrag och utgifter och låter staten bestämma mer är det viktigt att vi tar en debatt om hur Sverige ska kunna utvecklas som landet med den stabila ekonomin, vital välfärd och ett växande näringsliv. Den rösten behöver vara tydlig nu liksom under de kommande åren.
3 augusti 2012
Sverige behöver fler konkurrenskraftiga företag
OS i företagande och entreprenörskap
Nu pågår OS, som fångar svenska folket liksom förhoppningar om
svenska medaljer. Men det räcker inte med att vara nästan lika bra som vinnarna.
Hur mycket vi än hoppas. Samma gäller välstånd och välfärd. Det räcker inte med
att vara nästan lika bra som omvärlden när det gäller företagande, investeringar
och konkurrenskraft.
Det skulle inte vara så dumt om vi alla några veckor om året
satt klistrade vid TV och hoppades att svenska företag skulle få guldmedaljer,
svenska uppfinnare stå högst på prispallen och svenska företagare ha de bästa
träningsmöjligheterna. Världsekonomin är i dag som OS. Det gäller för Sverige
att hänga på om vi ska ha ett ledande välstånd.
1 augusti 2012
Öka förutsättningarna för svenska företag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)