29 augusti 2012

Norges val av F35 - dyr affär

SAAB har i en undersökning nu presenterat siffror för hur mycket dyrare Norges val av F35 blev. Inte bara för att planet är dyrare att köpa utan framförallt för att det är mycket dyrare att köpa, medan Gripen per flygtimme kostar knappt 5000 dollar kostar F35 mellan 20 000 och 30 000 dollar, vilket kommer att leda till färre flygtimmar.

 Norska piloter får mer träning i simulator men Norden får sämre luftövervakning och kontroll. Det hade varit bra om Norge satsat på nordiskt samarbete i handling och inte bara i tal.
För Brasilien är frågan fortfarande öppen.

27 augusti 2012

Varför är just bolagsstyrelser vägen till jämställdhet?

Ser att i Svenska Dagbladet att en av krönikörerna, Carolina Neurath, hävdar att eftersom ytterligare en vd nu sagt att han kan tänka sig kvotering så blir frågan desto viktigare. För det första är det svårt att förstå varför uppfattningen från en vd i ett bolag ska väga tyngre än alla dem som det berör, det vill säga män och kvinnor, och ägarnas uppfattningar. Men för det andra, och det är det viktigaste, varför är det just bolagsstyrelser som är avgörande för den svenska jämställdheten?

 Det är nog bara ett fåtal verkställande direktörer och näringslivskrönikörer som ur sitt perspektiv ser bolagsstyrelserna som testet eller vägen mot jämställdhet. Andra kan se vardagen, arbetslivet, utbildningen, barnomsorgen och alla de miljoner människor som aldrig kommer ifråga för bolagsstyrelser som viktigare.

 Och varför just bolagsstyrelser? Varför inte kvotera krönikörer, ledarskribenter, marknadschefer och verkställande direktörer? Det finns mycket man kan kvotera om man tror det är vägen till jämställdhet och ett bättre näringsliv. Misstanken infinner sig lätt att den verkställande direktören och krönikören driver bolagsstyrelser därför att det är den del av verkligheten som de tror är verkligheten och att de kanske dessutom tänker att det inte spelar så stor roll just där. Men som sagt: varför inte kvotera ledningsgrupper och marknadsdirektörer, forskare och läkare? Fokuseringen på bolagsstyrelser vittnar mer om klåfingrighet än om tro på att kvotering är lösningen på problemen.

 

Jobbskatteavdragens effekter måste förstärkas

Publicerat i Borås Tidning
2012-08-27

26 augusti 2012

Gripen viktig för vårt försvar

Det är bra att regeringen nu har bestämt sig för att satsa på nästa generation av Gripen. Det är ett plan som jämfört med andra samtida generationer av stridsflygplan står sig väl när det gäller prestanda men är överlägset när det gäller pris, drift och underhåll. Det ger också en bas för svensk försvarsindustri som är viktig när det gäller att utveckla strategiskt viktig kunskap och forskning.

Viktigare än det är att Sverige behöver ett modernt luftförsvar. Vår förmåga att bidra till tryggheten i det nordiska och baltiska luftrummet kräver det men också vår förmåga att verka mot militära hot av olika slag som kan riktas mot Sverige. Det som nu krävs är att försvaret tillförs de resurser som framtiden kräver, inte bara när det gäller stridsflyg utan också när det gäller förmågan på mark och i hav.

22 augusti 2012

Papperskorgen nästa för fastighetsbeskattningsförslag

Så har vi fått ännu ett nytt förslag till fastighetsbeskattning, nu från bostadstaxeringsutredningen, som vill att man ska betala fastighetsskatt för antalet kvadratmeter och för var i landet man bor. Varför stockholmare ska betala mer i skatt för att man bor har utredningen inte förklarat, lika lite varför ett lite större hus ska kosta mer än ett lite mindre oavsett vad det har kostat att köpa. Förslagen om fastighetsskatt återkommer alltid till samma sak, att människor ska betala skatt just för att de bor. Förutom inkomstskatt på den inkomst som behövs för att man ska kunna betala boendet, och förutom reavinstskatt när man säljer sitt boende. Varför just boendet ska leda till en dubbelbeskattning till skillnad från allt annat ägande förklarar man inte, lika lite som varför man ska ha en konstlad form av förmögenhetsskatt på ett hus som man oftast har stora lån på. Papperskorgen är ett lämpligt slutmål för denna utredning.

21 augusti 2012

Blå tankar om försvaret.

Claes Arvidson skriver på Svenska Dagbladets ledarsida om den skrift som vi moderata ledamöter i Försvarsutskottet presenterade sommaren 2010. Vi pekade på den oro man bör ha för utvecklingen i Ryssland, vikten av att vara öppen för att öka utgifterna för att klara det försvar vi behöver och på riskerna för att den nya personalförsörjningen efter värnpliktsförsvaret kommer kosta mer än planerat.
Vi hade rätt i våra tankar om framtiden. Utvecklingen i Ryssland har gått i fel riktning och blivit revanschistisk, kostnaderna för de investeringar som behövs är större än vad de nuvarande anslagen medger och yrkesförsvaret har problem med ekonomi och rekrytering. Därför är det en bra skrift för vår försvarsminister att gå tillbaka till. Där finns lite vägledning för hur vi kan göra försvaret bättre anpassat till vår tids utmaningar och hot. Det behövs blå tankar om försvaret.

19 augusti 2012

Vad vill Löfven? - ingen som vet

Det är konstigt att Stefan Löven under sin tid som partiledare har sagt så lite om vad han vill och det är konstigt att så få vet så lite om vad han vill. Samtidigt som han verkar vara för det mesta som är bra har han lyckats dölja sina egna uppfattningar om hur vi ska kunna få mer tillväxt, bättre välfärd och mer innovationer. Det blir än mer underligt när han inte ens redovisar några alternativa förslag till alliansens inriktning.
Kanske är det så att Löven är en pragmatisk fackföreningsledare som inte har så mycket tydliga politiska uppfattningar själv, som kanske saknar en egen inriktning. I så fall är risken stor att de inom socialdemokratin som har starka uppfattningar kommer att dominera när politiken måste presenteras. Då handlar det om att förbjuda företagande i välfärden, bekämpa skattesänkningar och en dogmatisk tro på att ökade utgifter löser alla problem. Det faktum att han så sällan säger vad han faktiskt tycker kan ju tyvärr bero på att han inte har så mycket att säga.

18 augusti 2012

Så ska inte skattepengar användas

Mycket fokus har på den senaste tiden legat på myndigheter som vill låtsas att de är som företag. Men vare sig Tillväxtverket (som inte skapar tillväxt - det gör företagare!), eller forskningsstiftelser behöver marknadsföra sig för att få lov att dela ut pengar. Och de bör därför anpassa sin representation och marknadsföring till just det faktum att de är myndigheter.
Men debatten om representation får inte skymma det som är mycket viktigare och större, nämligen om hur pengar används för verksamheten som sådan. Dyra ballonger är illa och löjeväckande men värre är att Tillväxtverket bedrivit verksamhet som man inte kunnat följa upp. Med närmare 400 miljoner kronor till kvinnligt företagande som man inte riktigt kan följa upp är det mycket allvarligare än ballongerna. Av två skäl:
Dels är det ett oändligt mycket större belopp som skattebetalarna får stå för. Och det är en verksamhet som handlar om att stödja företagande. Om man inte vet hur det fungerar förlorar vi både pengar och framtida företagande!

15 augusti 2012

Munkhammar drev på samhällsdebatten

Om man inte står för något faller man för allt. Så skrev Johnny Munkhammar i en av sina sista artiklar. Den handlade om vikten av att politiker står för något och driver samhällsdebatten i den riktning man tror på. Det präglade också hans gärning. Han drev på för frihet, företagande och marknadsekonomi, för att vi ska ha mångfald och konkurrens i välfärden, för att vi ska sätta idéer främst för förnyelsen av samhället. Det är så vi moderater kan vinna inte bara väljare utan också debatten om hur samhället ska förändras, och det är den vägen vi, som Johnny påpekade, som vi har blivit ett större och viktigare parti under de senaste decennierna.
Det är värt att minnas och lära sig av. Vi som har mist en kollega och god vän har all anledning att minnas detta i saknaden samtidigt som vi tänker på hans familj. De har mist sin make och pappa. Det är en roll som ingen annan kan uppfylla.

13 augusti 2012

Solariesolande ger cancer - 18 år bör vara gräns

Förbud är ett ofta återkommande krav när politiker möter något som de ogillar. En bättre utgångspunkt är att vuxna medborgare i grunden ska ha rätt att besluta själva om det som inte skadar andra och som inte är förenat med uppenbara risker eller leder till kriminalitet. Men det är samtidigt en skillnad mellan hur vi ser på vad myndiga medborgare har rätt att göra och de gränser som bör sättas för dem som inte har myndig ålder.
Det finns i dag en medvetenhet om att alltför mycket solande kan vara farligt med risker för hudcancer. För mycket sol kan vara farligt för bleka svenskar hur mycket vi än älskar solen. Och regniga somrar är det lätt att solarier får ersätta utevistelsen, med en mycker mer intensiv strålning som följd än vad naturens sol ger. Därför har jag fört fram kravet på att 18-års åldersgräns bör gälla. Unga människor blir mer utsatta, har inte samma möjlighet att se riskerna och riskerar att bygga upp en långsiktig cancerrisk. Inte förbjuda för medborgarna men begränsa med åldersgräns. Det är ett sätt att både skydda och klargöra att det är den enskilde som har ansvaret.

10 augusti 2012

Demokrati ingen självklarhet öster om oss

När den vitryska diktaturen utvisar samtliga svenska diplomater är det ett uttryck för hur rädda man är för att förlora makten när kraven på demokrati och mänskliga fri- och rättigheter upplevs som ett hot. Det är ingen stark regim som är så rädd.
Men den är för oss en påminnelse om att demokrati inte är en självklarhet i vår del av världen, lika lite som i andra delar av världen. Och det påminner oss om att det finns regimer som ser våldet som en förutsättning för sin överlevnad. Det blir allt mer uppenbart att detta även gäller den ryska regimen, som även den vill begränsa möjligheterna för internationella organisationer och utländska företrädare att bidra till en demokratisk utveckling.

9 augusti 2012

Ska staten styra bankerna?

Lite förvånande är det att en av våra stora banker skriver till regeringen för att be om en lagstiftning för hur banken ska hantera sina kunder. Denna gång handlar det om att Swedbank vill ha en lagstiftning om att lån ska amorteras. Det är ett sätt att underkänna sin egen förmåga som rådgivare och som bank för sina kunder. Det borde vara upp till banken att bäst kunna bedöma när man ställer krav på amortering och när man inte gör det.
Och om staten ska lagstifta om amortering kommer också frågan om hur mycket som ska amorteras. Ska staten bestämma att alla lån ska amorteras på 10 år eller med 5 % varje år? Och när man går in på den frågan hamnar man också i frågan om hur mycket enskilda ska få låna. För om det ska lagstiftas om amortering måste man också bestämma vad för slags amortering som uppfyller kraven och hur stora lånen då kan vara.
Så får vi en detaljreglering som bortser från att kunder och lån är olika och som istället reglerar det som banker bäst kan ta ansvar för själva. Och om de inte kan ta ansvar för lånen är det mycket ansvar som de måste lämna ifrån sig. Hur stora bör räntorna vara, vilka risker ska man ta och hur ska bankchefer betalas. Bankchefer som vill ta ansvar får inte fly det genom att be staten styra och ställa över den egna verksamheten

Inför 18-års gräns för solarier

Publicerat i Norrtelje Tidning
2012-08-09

6 augusti 2012

Fel likställa bilkörning med båtliv!

Sjölivet är inte som trafiken på en landsväg eller i stan. Det är inte trafik och det utövas inte som på en väg med mötande trafik. I går skrev ett antal privatpersoner ett inlägg på Svenska Dagbladets debattsida om hur tillämpningen av biltrafikens regler på sjön underminerar förutsättningarna för sjölivet. Och det är rätt. Det drabbar inte bara båtägare på sommaren utan också alla som är beroende av sjölivet.
Men framförallt bygger de stränga alkoholkraven på en förväxling av biltrafikens krav med det som krävs på sjön. Det är inte bara fel att ställa samma krav på sjöliv som på landsvägstrafik. Det är ännu större fel att tänka sig att det inte krävs mer av den som kör en bil än den som för fram en båt på öppen sjö. Kraven bör vara strängare på landsvägen och behöver därför inte vara lika stränga på havet som på motorvägen. Om detta har jag motionerat och tänker återkomma till. Tacksam för synpunkter.

5 augusti 2012

En stark röst för reformer och företagande

Om det är något vi ser i världen runt oss är det behovet av att Sverige fullföljer den politik som inneburit reformer och förnyelse. Det behövs en stark röst för att slå fast att vi behöver nya reformer som ökar utrymmet för företagande och konkurrens och som ger en bättre välfärd, på samma sätt som det behövs en stark röst som värnar om den mångfald som vi har uppnått inom äldreomsorg, skola och barnomsorg.
När socialdemokrater i Sverige och i Europas allt fler krisländer vill förbjuda företagandets vinst, när man tror att vägen ut ur krisen är att man ökar bidrag och utgifter och låter staten bestämma mer är det viktigt att vi tar en debatt om hur Sverige ska kunna utvecklas som landet med den stabila ekonomin, vital välfärd och ett växande näringsliv. Den rösten behöver vara tydlig nu liksom under de kommande åren.

3 augusti 2012

Sverige behöver fler konkurrenskraftiga företag


Publicerat i Borås Tidning
2012-08-03

OS i företagande och entreprenörskap

Nu pågår OS, som fångar svenska folket liksom förhoppningar om svenska medaljer. Men det räcker inte med att vara nästan lika bra som vinnarna. Hur mycket vi än hoppas. Samma gäller välstånd och välfärd. Det räcker inte med att vara nästan lika bra som omvärlden när det gäller företagande, investeringar och konkurrenskraft.
Det skulle inte vara så dumt om vi alla några veckor om året satt klistrade vid TV och hoppades att svenska företag skulle få guldmedaljer, svenska uppfinnare stå högst på prispallen och svenska företagare ha de bästa träningsmöjligheterna. Världsekonomin är i dag som OS. Det gäller för Sverige att hänga på om vi ska ha ett ledande välstånd.