Nordiskt försvarsamarbete - vad händer i kristid?

Försvarssamarbetet i norden har utvecklats och intensifierats de senaste åren. Samövningar för att harmonisera materiel och personal och direkta uppdrag som luftövervakning över Island är exempel på det.

Det är bra och fungerar bra i tider utan oro och direkta hot. Frågan är vad som händer i skarpt läge. Medan Danmark och Norge har en försäkran i form av sitt Nato medlemskap står Sverige och Finland utan det. Vi skyddar oss bakom en solidaritetsförklaring där vi uttalat att vi ställer upp i vårt närområde i händelse av kris i våra grannländer och att vi förväntar oss det detsamma. Problemet är bara att ingen annan uttalat detsamma.

Idag varken diskuteras eller analyseras vad ett medlemskap skulle innebära. Inom ramen för det nordiska samarbetet borde även den frågan lyftas och för- och nackdelar med ett medlemskap debatteras. Idag finns det som sagt grannländer som har en helt annan försäkran än vi har.

Den försvarsinriktning som vi har idag borde kompletteras med ett Nato medlemskap och skulle för svensk del bidra till att integrera Norden i gemensamma försvars- och säkerhetspolitiska ansträngningar som blir mer konreta än allmänt välvilliga löften.