Viktigt besked om u-båtar

Det är ett viktigt besked som Sten Tolgfors lämnar i dag, nämligen att Sverige nu kommer att investera i nästa ubåtsgeneration genom att beställa två stycken helt nya ubåtar samtidigt som två stycken i den äldre klassen moderniseras. Ubåtsvapnet spelar en stor roll i den mer komplicerade säkerhetspolitiska miljö som präglar den moderna tiden. Genom ett utvecklat ubåtsvapen har Sverige en förmåga att följa utvecklingen av all typ av aktivitet i Östersjön, må det vara oljetransporter, smuggling eller försök till militär dominans över Östersjöns internationella vatten. Under hösten har denna fråga varit en av de frågor som jag drivit på om, i syfte att få fram besked och också en grund för den framtida förmågan att i Sverige utveckla och tillverka ubåtar.

Kalla vintrar - behov av mer kärnkraft

Ställde i går frågan till regeringen i form av Jan Björklund vad man tänker göra för att se till att kärnkraften fungerar när den behövs. Många har med mig undrat hur det kan komma sig att sex av tio kärnkraftverk har varit avstängda under den mycket kalla vintern som varit när vi har behövt el mer än någonsin. Bristen har lett till högre elpriser och en chock för många villaägare.

Nu lovade Björklund att vidta de åtgärder som regeringen kan ta. Det är tydligt att vi behöver en långsiktig energiförsörjningspolitik där kärnkraften ingår som en viktig del och står under olika ägares kontroll, inte under samma, samt att vi börjar investera i ny kärnkraft. Då blir elen billigare, husen varmare och framförallt minskar vi koldioxidutsläppen, här hemma och i andra länder genom export.

Endast tillväxt ger välfärd

Ser i tidningen att det skulle behövas skattehöjningar med 13 skattekronor för att klara välfärden om 25 år. Men är det någon som tror att vi klarar välfärden om vi höjer skatterna med 13 kronor? Vem ska då jobba ihop skatterna åt dem som ska skattefinansieras? Hur ska företag och andra kunna växa om det offentliga skulle växa med ytterligare 13 skattekronor, det vill säga 13% av våra inkomster?

Det avgörande är tillväxten. Växer den svenska ekonomin ökar det offentligas inkomster. Ju fler som arbetar desto bättre. Och kommunalrådet i Båstad Annete Åkesson konstaterar helt rätt att människors egen ekonomi kommer att växa ännu mer. Så det är bara om man räknar statiskt som det behövs 13 kronor i skattehöjning. Problemet med de rödgröna är att de vill driva en politik som ger lägre tillväxt och som är mer statisk. Miljöpartiet och vänstern är i princip emot tillväxt. Och utan tillväxt krävs antingen 13 skattekronor mer eller så blir det mindre välfärd. Och eftersom det inte går att höja skatterna med 13 kronor om vi vill behålla jobben som betalar skatterna blir det välfärdens kostnader som får minska med de rödgröna, vad de än lovar.

Skattepolitik för att ge människor utrymme

Skattepolitiken handlar inte främst om tabeller och avdrag utan om hur vi ska betala de gemensamma utgifterna och samtidigt respektera människors egna inkomster. Det är inte för att styra människors vardag skattepolitiken ska utformas utan för att ge människor så stor frihet och trygghet som möjligt.

Snart ska de rödgröna tala om hur mycket de ska höja skatterna. Det vore intressant om de samtidigt talade om hur de vet att de kan använda vanliga inkomsttagares pengar bättre än medborgarna själva. Hur vet de att löntagare som arbetar hårt behöver pengarna mindre än vad politiker behöver dem i ett land som fortfarande tillhör dem som har de högsta skatterna. Hur vet de rödgröna att de behöver mer pengar och att löntagarna behöver dem mindre? Den frågan tänker jag se till att de tvingas svara på många gånger under valrörelsen.

Vägval till hösten

Nu växer den amerikanska arbetsmarknaden, snabbare än någon gång under de senaste tre åren. Med 162 000 nya jobb visar den amerikanska ekonomin att den kan återta och nyskapa de jobb den förlorar. Och den kinesiska ekonomin växer snabbt, liksom den indiska. Det är den europeiska som har problem att komma igen efter krisen, ett skäl är förutsättningarna för företagande, ett annat är de stora underskotten och växande skuldbördor. Vi har inte som USA dynamiken att snabbt kunna växa.

Sverige tillhör de länder som har bäst förutsättningar att växa. Men om inte alltför mycket av arbetslösheten ska bli kvar när krisen har lagt sig måste vi få en politik efter valet som ger fler och växande företag. Rörligare arbetsmarknad, lägre skatter på investeringar och jobb och fortsatt stabila offentliga finanser.

Det handlar inte om teorier eller allmänt tyckande utan om hur det ska gå för Sverige och för alla oss som bor här. Om unga ska få jobb, om de som förlorat jobben ska få ett nytt tillbaka, om familjer ska klara sin egen trygghet, och vi ska kunna välja i vår egen vardag. Några dagars ledighet i samband med påsken ger perspektiv på det som politiken handlar om. Inte så mycket debatt och tyckande utan om vägval som gör skillnad.

Vem vill ha vänstern?

Påsken - och för mig Båstad, en välbehövlig paus inför våren och valrörelsen. Snart är det dags för de rödgröna att presentera sin gemensamma politik, den har de inte kunnat redovisa tidigare konstigt nog, bara att de vill regera och att vänsterpartiet ska in i regeringen.

Men nu kommer de inte undan att tala om hur deras budget ska se ut. Det kommer att handla om skattehöjningar för inkomster, höjda fastighetsskatter, bort med avdrag för hushållstjänster och höjd skatt för bilåkande. I de rödgrönas Sverige blir det mindre pengar efter skatten för vanliga inkomsttagare, svårare att få råd med bilen, dyrare boende och svårare att förena jobb med familj. Men det offentliga får däremot bestämma desto mer över människors liv.

Här nere finns många driftiga småföretagare - jag träffade två av dem idag som båda kan vittna om de positiva förändringar Alliansregeringen fört med sig. Både för dem som företagare och familjeförsörjare. Vi var överens om att Mona Sahlin inte skulle bli statsminister i höst!

lagändring spioneri

Regeringen vill ändra lagen så att fler kan dömas för spioneri, det vill säga så att fler spioneribrott betraktas som just spioneri som drabbar landet. Det är bra att detta nu blir av. Det är en fråga som har vuxit fram i takt med en förändrad säkerhetspolitisk bild, där hot inte bara handlar om militära hot utan också om en bredare skala som handlar om ekonomi, företagshemligheter och inte minst energi förutom politisk informationshantering. Det är en modernisering som kunde gjorts innan men bra att den görs nu.