21 april 2010

S.V och MP har ingen lösning till trafikproblemen i Sthlm

En överkörd statsministerkandidat och en opposition som i valet mellan två olika alternativ låter bli att välja. Det är ingen kraftfull bild av de rödgrönas ledare som träder fram när de väljer att låta sin oenighet lösas genom att man inte har någon egen uppfattning. Det är ett mönster vi redan har sett inom utrikespolitiken och vi kommer få se mer av det.

Men resultatet är att oppositionen inte har något eget alternativ till hur huvudstadsregionens trafikproblem ska lösas, annat än den lätt naiva frågeställningen till väljarna om man vill satsa på kollektivtrafik eller motorvägar. En väl fungerande storstadsregion måste ha bådadera och det är en balans som man inte kan överlåta till en folkomröstning med ett ja eller nej.

Enköping har det. Båstad har det. Värnamo har det. Ljungby har det. Ystad har det. Norrköping, Linköping, Helsingborg, Ängelholm, Södertälje och ännu fler städer har en förbifart. Men där Sverige har som mest trafik, där trafiken mellan norra och södra Sveriges möts och där trafiken i dag går igenom Sveriges största storstadsregion, där viker sig socialdemokraterna för miljöpartiet och vänsterpartiet som gärna ser att bilismen ska strypas genom att tvingas in i Stockholm. De glömmer att de snarare stryper Stockholms tillväxtmöjligeter och försämrar miljön.


De kan inte regera. Bara tycka. Och det de tycker är dåligt för Sverige och dåligt för miljön.

19 april 2010

Mp.s Sverige utan flyg har vi känt av nu.

De rödgröna tappar i helgens Sifomätning. Det är bra. Det visar att valrörelsen nu är på väg att handla om alternativen istället för om de enskilda partiernas egna olika politiska tyckande. Ännu tydligare blir det när de rödgröna om två veckor tvingas redovisa sitt budgetalternativ. Då blir det inte längre tre olika partiers tyckande som gäller utan deras förmåga till trovärdigt alternativ.

Och så finns det skäl att föra en debatt om just det samhälle som de rödgröna vill ha. Nu när flyget har varit stoppat över hela Europa ser vi konsekvenserna av en politik som pekar ut transporter som en fiende till miljön och till människan. Men miljön blir inte bättre av att det moderna samhället inte kan fungera. De som tror att vi enkelt kan stänga av el eller flyg utan några konsekvenser glömmer att transporterna är till för att tex Afrika ska kunna exportera sig ur fattigdom och torka, att de levererar sjukvårdsutrustning eller livsmedel, att de är en förutsättning för handel och det välstånd som gjort det möjligt för oss att utvecklas och ge tillväxt. Om man tror att fattigdom och stillastående är bra för miljön får man en liten försmak just nu. Det är inte lockande. Miljöpartiet har fel om miljön.

17 april 2010

Demokratiutveckling av världen måste vara fokus

Deltog på förmiddagen i Göteborg på den moderata rikskonferensen i ett seminarium om uppgiften att demokratisera världen, arrangerat av Jarl Hjalmarsonstiftelsen. Ingen liten uppgift men om vi ser till det som uppnåtts bara jämfört med för 20 år sedan är det slående vilken förändring som vi har fått uppleva, i rätt riktning.

Polen som i dessa tider är drabbat av sorg och chock är ett stabilt samhälle och en självklar demokrati. Det finns många länder i världen där ett störtat plan med president och militärledning betyder oro, konflikter och maktkamp. Men inte i ett land där demokratin sitter fast.

Den svåra frågan är hur vi fortsättningsvis bidrar till att göra demokratin starkare i olika delar av världen. I Afghanistan gör vi det genom att hålla talibanerna borta från fredliga byar och den politiska processen. Genom handel kan vi utveckla mer av kontakter med olika delar av samhällen. Men framförallt krävs det att vi hävdar demokratins värden. Det gör vi moderater. Frågan som var och en kan fundera på är hur en rödgrön regering där vänsterpartiet sätter agendan kommer hävda demokratins värden i östligaste Europa, i Afrika och gentemot Kina?

15 april 2010

Östros nöjd med alliansen?

Det finns bara ett begränsat utrymme för skattehöjningar, säger socialdemokraternas finansministerkandidat Thomas Östros. Jag undrar vad han egentligen menar, förutom att han vill höja skatterna. Menar han att vi nu efter fyra års moderatledd skattepolitik har nått den nästan optimala nivån? Varför har han då varit emot alla de skattesänkningar som lett oss dit vi är idag? Varför sa han inte innan att det vore bra med skattesänkningar ner till den nivå vi moderater då föreslog?

Samtidigt säger han att det inte blir tal om att sänka skatterna mer. Men det sa han ju även innan när vi moderater föreslog de skattesänkningar han nu tycker är nästan optimala? Och så säger han att han är orolig för att vi har för lite investeringar i infrastruktur och forskning, men verkligheten är ju att vi nu har gjort de höjningar som socialdemokraterna aldrig gjorde inom dessa områden. Den svenska forskningen får i dag mer pengar än någonsin och regeringen presenterade för någon vecka sedan den största infrastruktursatsningen någonsin. Så varför är han orolig?

Vore det inte bättre att han erkände att det vore bra med fyra år alliansregering till, för då kan han 2014 säga att vi har ett skattetryck som i nästan är optimalt. Om han efter fyra års moderatledd regering inte vill ändra så mycket man själv inte kan sänka skatterna så är det väl bättre att vi gör jobbet åt honom? Det verkar som om han håller med om att han är bättre i opposition och vi i regering. För han vet väl att en rödgrön regering kommer fortsätta höja skatterna när de väl har börjat?

14 april 2010

S misslyckades - går till val på mer av samma.

I går skrev jag om socialdemokraternas mål, och hur de tidigare har misslyckats att uppnå dem och att deras konkreta förslag går rakt emot. Det intressanta är att när socialdemokraterna nu talar om vad de vill uppnå i sin politik konstaterar de också att den politik de förde i regeringsställning inte var så lyckad. - Det påpekade vi faktiskt.

Men det märkliga är att när de nu säger att de har omprövat politiken märks det inte. De talar inte om på vilket sätt de har dragit lärdom av att de förde en politik som ledde till växande arbetslöshet i högkonjunktur och att allt fler låginkomsttagare fick svårt att klara sig på sin inkomst. Tvärtom är deras förslag de samma som de gick till val på 2006. Det är rätt anmärkningsvärt. Sveriges största politiska parti går till val på en politik som inte bara redan är testad och misslyckad, de konstaterar själva att den inte var så lyckad. Det är ärligt, men konstigt. För varför ska vi tillåta ett ytterligare misslyckande bara för att denna gång dessutom få Ohly som statsråd?

13 april 2010

4 mål från S som inte ger resultat

Det är med fyra mål som socialdemokraterna ska vinna valet, hoppas man. Fler jobb, fler i utbildning, minskad barnfattigdom och minskat socialbidragsberoende.

Men det blir inte fler jobb genom högre skatter på jobb. Det blir inte mindre socialbidragsberoende av högre skatter för låginkomsttagare och färre jobb. Det blir inte fler i utbildning om man inte har råd utan måste betala högre räntekostnader och det blir inte minskad barnfattigdom med färre jobb och högre skatter för barnfamiljer.

Det ser ut att bli en intressant valrörelse.

12 april 2010

Försvarsindustrin viktig för Sverige

Under dagen har jag besökt Linköping och försvarsindustrikoncernen SAAB som i dag är den i särklass ledande svenska försvarsindustrin. Det är bland annat tack vare SAAB som Sverige är ett ledande land när det gäller investeringar i forskning. SAAB är också ett av de företag som gör Sverige till ett av de ledande länderna när det gäller försvarsmateriel. Det är imponerande att se tillverkningen av JAS Gripen och den mångåriga kunskap både ingenjörer och tekniker besitter. Ett plan som ligger i topp i jämförelse med andra och också framgångsrikt exporteras.

Diskussionen om försvarsindustri missar ibland just att det är en försvarsindustri. Det är inom företag som SAAB som förutsättningar för Sveriges och andra demokratiska länders väpnade insatser byggs upp men också förmågan till övervakning och motverkan mot olika hot mot det civila samhället. En marknad som är på kraftig expansion och där SAAB ligger långt framme.

Det är viktigt att Sverige har en levande och vital försvarsindustri. Det bidrar till vår förmåga att verka för fred och säkerhet utifrån våra värderingar, det ger oss ett oberoende inom olika områden och det ger jobb under förutsättning att man kan leverera kvalitet till låga priser. Och det har man hitintills kunnat.

Men kanske viktigare i dag är att en försvarsindustri innebär en kunskapsindustri som rör områden säkerhet, försvar och olika hotbilder. I en kunskapsvärld där hotbilder blir alltmer civila blir också tillgången till kunskap och forskning för att kunna förstå hoten och kunna veta hur de ska mötas allt viktigare. SAAB är en del av en sådan nationell förmåga som vi ska vara stolta över och ge rättvisa villkor, både när det gäller leveranser till det svenska försvaret och tillgång till en öppen europeisk marknad.