 |
| Publicerat i Mitti Upplands- Bro 2010-06-08 |
8 juni 2010
600 försvarsmaktsjobb hotas i kungsängen med oppositionens politik!
7 juni 2010
Oppositionen är ett varnande exempel
De rödgrönas alternativ visade sig inte vara så mycket till ett alternativ. Oavsett hur vi ser på de opinionssiffror som presenterades i förra veckan så är det uppenbart att oppositionens alternativ inte har övertygat väljarna. Därför blir det lite roligt att höra Mona Sahlin säga att hon nu ska sätta full fart men frågan är mot vad eller för vad?
Ska hon agera ännu mer för att visa att man vill höja skatterna? Eller ska man ännu hårdare driva kravet på att Sverige ska kräva att amerikanska baser världen över ska dras hem? Eller ska man öka takten i kraven på att nedrusta försvaret, eller kanske vara ännu tydligare i sin otydlighet kring Afghanistan? Ska man ännu hårdare förklara att alliansregeringen har spelat bort statsfinanserna och underminerat Sveriges ekonomi och samtidigt hävda att Spanien gjort rätt som ökat sina utgifter, som man tyckte för bara ett år sedan?
Eller ska hon öka takten när Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill styra och ställa mer? Kanske kunde hon öka takten när det gäller att ge besked om vilka statsrådsposter hon tänker ge till Vänsterpartiet och Miljöpartiet? Det vore bra för alla att få besked om hur mycket de kommer att styra en rödgrön regering, om olyckan är framme. För hur bra opinionssiffrorna än ser ut vet vi inte hur det går förrän valnatten.
Ska hon agera ännu mer för att visa att man vill höja skatterna? Eller ska man ännu hårdare driva kravet på att Sverige ska kräva att amerikanska baser världen över ska dras hem? Eller ska man öka takten i kraven på att nedrusta försvaret, eller kanske vara ännu tydligare i sin otydlighet kring Afghanistan? Ska man ännu hårdare förklara att alliansregeringen har spelat bort statsfinanserna och underminerat Sveriges ekonomi och samtidigt hävda att Spanien gjort rätt som ökat sina utgifter, som man tyckte för bara ett år sedan?
Eller ska hon öka takten när Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill styra och ställa mer? Kanske kunde hon öka takten när det gäller att ge besked om vilka statsrådsposter hon tänker ge till Vänsterpartiet och Miljöpartiet? Det vore bra för alla att få besked om hur mycket de kommer att styra en rödgrön regering, om olyckan är framme. För hur bra opinionssiffrorna än ser ut vet vi inte hur det går förrän valnatten.
6 juni 2010
Nordisk samarbete och Nato viktig för vår säkerhet.
Slutet av veckan tillbringade jag i Helsingfors på en spännande konferens om nordisk försvars- och säkerhetspolitik. Jag pekade på den förändring som det innebär för oss alla att nu agera i direkta och omedelbara militära operationer till skillnad från den tid då våra försvarsmakters främsta syfte var att de aldrig skulle användas. Det gör också att frågan om Nato blir annorlunda. Så länge vi står utanför står vi utanför ett inflytande som handlar om operationer och verksamhet som svenska förband deltar i och om grundläggande förutsättningar för vår säkerhet. Det politiska inflytande som ett medlemskap i Nato även skulle innebära är vikitgt.
Skutet av veckan innebar också en spännande dag när moderaterna fick opinionssiffror som i alla fall nu gör oss större än socialdemokraterna samtidigt som alliansen får ett större stöd än de rödgröna. Vi får se vad detta innebär under kommande månader men uppenbart att de rödgrönas allt tydligare vindkantring åt vänster och mot ökade utgifter inte har hjälpt dem.
Skutet av veckan innebar också en spännande dag när moderaterna fick opinionssiffror som i alla fall nu gör oss större än socialdemokraterna samtidigt som alliansen får ett större stöd än de rödgröna. Vi får se vad detta innebär under kommande månader men uppenbart att de rödgrönas allt tydligare vindkantring åt vänster och mot ökade utgifter inte har hjälpt dem.
2 juni 2010
När avveckling står mot utveckling
Två ekonomiska teorier står emot varandra inför höstens val. Den ena bygger på att vi får fler jobb och ökat utrymme för offentliga utgifter ju mer vi är lediga. Den andra bygger på tanken att fler människor i arbete och mer arbete utfört leder till högre inkomster och större social trygghet, både för enskilda och för den gemensamma välfärden.
Den första bygger på tanken att om vi arbetar mindre så kan svenska varor och tjänster bli mer konkurrenskraftiga världen över genom att vi har det trevligare och är ledigare. Kineser och latinamerikaner kommer därför köpa produkter tillverkade i Sverige eftersom de vet att de är gjorda på ett behagligt sätt utan allt för mycket arbete, vilket märks i form av ett högre pris.
Den andra tanken innebär att ju fler som är i arbete och ju mer stimulerade vi är att arbeta desto fler varor kan vi sälja världen över till bättre kvalitet och bättre priser. Ju mer innovativa de svenska produkterna är, och ju lägre priser de kan hålla, desto större marknad kommer finnas för dem. Då kan vi exportera mer och samtidigt importera mer från andra.
Den första teorin säger också att vi blir bättre på att producera ju mer vi avvecklar delar av vår industri. Avvecklar vi halva vår elproduktion växer det fram ännu bättre elproduktion av bara farten. Och på samma sätt kan vi avveckla bilproduktion eftersom det leder till att vi får andra företag som är lika bra eller bättre.
Den andra teorin säger att ju mer vi utvecklar vår industri, desto mer kommer vi kunna investera i ny och modernare teknologi. Det innebär att vi kan lägga ny elproduktion ovanpå den gamla, kanske exportera eller avveckla den som är minst lönsam eller mest skadlig för miljön. Ju starkare industri vi har ju snabbare utveckling och ju fler nya företag kan växa fram med den som bas.
Den första teorin kan vi kalla vila- och avvecklateorin. Den andra kan vi kalla jobba- och utvecklateorin. Den ena bygger på drömmar och den andra på sunt förnuft. Om man tror mer på sunt förnuft fortsätter man sänka skatter, göra det enklare för företagare och använder skatteinkomster till välfärd. Om man lever i drömmarnas värld lagstiftar man om friår, kortare arbetsvecka och kortare arbetsdagar samtidigt som man höjer skatten på arbete och företagande, och så avvecklar man kärnkraften och motarbetar bilismen.
Detta skulle kunna vara ironi men är tyvärr allvar. Det är vad valet handlar om.
Den första bygger på tanken att om vi arbetar mindre så kan svenska varor och tjänster bli mer konkurrenskraftiga världen över genom att vi har det trevligare och är ledigare. Kineser och latinamerikaner kommer därför köpa produkter tillverkade i Sverige eftersom de vet att de är gjorda på ett behagligt sätt utan allt för mycket arbete, vilket märks i form av ett högre pris.
Den andra tanken innebär att ju fler som är i arbete och ju mer stimulerade vi är att arbeta desto fler varor kan vi sälja världen över till bättre kvalitet och bättre priser. Ju mer innovativa de svenska produkterna är, och ju lägre priser de kan hålla, desto större marknad kommer finnas för dem. Då kan vi exportera mer och samtidigt importera mer från andra.
Den första teorin säger också att vi blir bättre på att producera ju mer vi avvecklar delar av vår industri. Avvecklar vi halva vår elproduktion växer det fram ännu bättre elproduktion av bara farten. Och på samma sätt kan vi avveckla bilproduktion eftersom det leder till att vi får andra företag som är lika bra eller bättre.
Den andra teorin säger att ju mer vi utvecklar vår industri, desto mer kommer vi kunna investera i ny och modernare teknologi. Det innebär att vi kan lägga ny elproduktion ovanpå den gamla, kanske exportera eller avveckla den som är minst lönsam eller mest skadlig för miljön. Ju starkare industri vi har ju snabbare utveckling och ju fler nya företag kan växa fram med den som bas.
Den första teorin kan vi kalla vila- och avvecklateorin. Den andra kan vi kalla jobba- och utvecklateorin. Den ena bygger på drömmar och den andra på sunt förnuft. Om man tror mer på sunt förnuft fortsätter man sänka skatter, göra det enklare för företagare och använder skatteinkomster till välfärd. Om man lever i drömmarnas värld lagstiftar man om friår, kortare arbetsvecka och kortare arbetsdagar samtidigt som man höjer skatten på arbete och företagande, och så avvecklar man kärnkraften och motarbetar bilismen.
Detta skulle kunna vara ironi men är tyvärr allvar. Det är vad valet handlar om.
1 juni 2010
V och Mp kräver utrikesposten - varning för det!
I går skrev jag om sannolikheten och risken för att vänsterpartiet och miljöpartiet kommer att påverka den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken oavsett om de får sådana statsrådsposter eller ej. Skälet är mycket enkelt. När V och Mp motsvarar en tredjedel av regeringen och har en stor del av socialdemokratin med sig i EU-motstånd och anti-amerikanism kommer en svag socialdemokrati inte kunna stå emot när det gäller.
Det har vi sett i frågorna som varit svåra. Där har V och Mp antingen blockerat eller tagit över. Nu skriver Per Gahrton i Dagens Nyheter om att V och Mp ska kräva att det inte blir en socialdemokrat som utrikesminister: ”En tydlig markering krävs för att åtgärda de rödgrönas förtroendekris kring utrikes- och säkerhetsfrågor.” Därav följer hans krav på att det ska vara en miljöpartist, för att göra klart att det inte är socialdemokraternas vilsenhet som ska styra menar han.
Nu ökar kravet på Sahlin att ge besked om hon kan tänka sig det som tidigare socialdemokratiska partiledare har ansett otänkbart, nämligen att svensk utrikespolitik ska ligga i händerna på politiker som ifrågasätter grundvalarna för svensk säkerhets- och Europapolitik.
Det har vi sett i frågorna som varit svåra. Där har V och Mp antingen blockerat eller tagit över. Nu skriver Per Gahrton i Dagens Nyheter om att V och Mp ska kräva att det inte blir en socialdemokrat som utrikesminister: ”En tydlig markering krävs för att åtgärda de rödgrönas förtroendekris kring utrikes- och säkerhetsfrågor.” Därav följer hans krav på att det ska vara en miljöpartist, för att göra klart att det inte är socialdemokraternas vilsenhet som ska styra menar han.
Nu ökar kravet på Sahlin att ge besked om hon kan tänka sig det som tidigare socialdemokratiska partiledare har ansett otänkbart, nämligen att svensk utrikespolitik ska ligga i händerna på politiker som ifrågasätter grundvalarna för svensk säkerhets- och Europapolitik.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)