Nato helt rätt för Sverige

Nato-toppmötet i Lissabon är en påminnelse om att Europas säkerhetspolitiska samarbete sker i en organisation som Sverige står utanför. Den svenska regeringen med Fredrik Reinfeldt deltar som besökare men inte som beslutsfattare. På mötet kommer en lång rad frågor som har direkt betydelse för Sverige att diskuteras. Det gäller den långsiktiga inriktningen och strategin i Afghanistan som är central för Sverige. Det gäller också samarbetet med Ryssland liksom framförallt de baltiska ländernas krav på en försvarsplanering gentemot Ryssland. I båda frågorna har detta sin betydelse för Sveriges säkerhetspolitiska miljö. Och det ställer också krav på att vi vågar ha en diskussion om vart Ryssland är på väg som inte bara handlar om förhoppningar.

I Svenska Dagbladet i dag skriver Mikael Holmström om att svenskt Natomedlemskap är en icke-fråga samtidigt som Claes Arvidsson skriver om att vi kommer allt närmare. Båda har rätt. Därför borde det bli till en fråga för oss alla. Svensk säkerhet vinner på att vi kan påverka förutsättningarna för den.

s partiledarval ett lotteri

Socialdemokraternas sökande efter en ny partiledare är som ett lotteri. Antingen ska det vara Thomas Östros nyfunna skattesänkarlinje, som attackeras av Morgan Johansson, eller så ska det vara Veronika Palms bidragslinje. Det är som att det inte spelar någon roll vilken politiken ska vara, det får bli upp till den som man väljer, eller som vill bli partiledare. Det säger något om socialdemokratin att man som parti inte vet vad man ska tycka om den regerings politik som man ville fälla, eller vilken politik man egentligen själv vill föra. Det är underordnat makten, för den vill man ha. Det är ett politiskt förfall vi ser.

Alliansen hade rätt och S fel skattepolitik

När svenska riksgälden nu konstaterar att budgeten är i det närmaste i balans och att staten går med plus nästa år är det att kvitto på det goda arbetet Anders Borg och den borgerliga alliansen gjort.
Socialdemokraternas Thomas Östros skrev häromdan på DN Debatt om vikten av att Sverige ska ha konkurrenskraftiga skatter. Det är mot bakgrund av det han skriver fullkomligt obegripligt att han gick till val på att återinföra förmögenhetsskatten och höja skatterna på inkomster och företag. Det innebär att han fullt medvetet ville att Sverige skulle ha en politik som går tvärtemot det han nu i eftervalsdebatten för fram. Man kan säga att det var bra att socialdemokraterna förlorade och att uppenbarligen även Östros måste tycka det. Men det finns en moralisk fråga: hur kunde han och andra socialdemokrater på fullt allvar gå till val på en politik som de nu underkänner därför att den var fel?

Nato bra for Sverige

På NATO:s parlamentariska församling i Warszawa. Debatten mellan parlamentariker från båda sidor Atlanten handlar om Natos nya roll, eller rättare sagt vilken den ska vara när världen inte längre är delad mellan öst och väst utan präglas av konflikter som till sin natur inte definieras av gränser. Så är det i Afghanistan men också överallt hoten mot demokrati skapar ofred, konflikter och krig, det kan vara som på Balkan på 90-talet eller idag i Sudan eller Kongo, och som sagt Afghanistan.

Nato är en militär samverkan och allians som behövs för att stå emot hot av olika slag mot medlemsländernas säkerhet men också för att säkerställa att det internationella samfundet har möjlighet att värna frihet och rättsstat i en värld där det inte ligger i allas intresse. Ska vi kunna påverka den frihetsalliansen och samtidigt påverka förutsättningarna för vår egen trygghet bör vi vara med.

S utvecklas som V

Krisen inom socialdemokratin är betydande. Den ekonomiska politik de ville föra inför valet hade betydande likheter med den som ledde fram till de stora underskotten i länder som Storbritannien, Portugal och Spanien. Nu verkar krisen, när jag läser Svenska Dagbladets brännpunkt, vara om man ska fullfölja denna linje, eller istället en som ännu mer är beredd att höja skatter och utgifter, utan hänsyn till utgiftstak. Det är intressant att notera att det inom s verkligen finns dem som vill föra Sveriges budget till Atens höjder. Men ett sådant parti finns ju redan. Det heter Vänsterpartiet och jag trodde att socialdemokraterna gjorde slut med dem för bara någon veckan sedan.

Stärk styrkan i Afghanistan!

Publicerat i bla Enköpingsposten 2010-11-11

Krav på avgångar inom S

Allt fler inom socialdemokratin tycker nu att partiledningen bör avgå. Det får vara en sak för socialdemokraterna. De är i vilket fall som helst bäst i opposition. Men jag kan inte låta bli att undra varför de till för bara några månader sedan ville ha Mona Sahlin som statsminister och Thomas Östros som finansminister och nu inte ens vill ha dem i partiledningen.

Politiken var och är ju densamma, och redan då visste vi att den politik som s ville föra skulle leda Sverige in i just de problem som vi till skillnad från andra har lyckats undvika. När jag just nu skriver ett ordförandebrev till moderaterna i Danderyd kan jag inte låta bli att peka på att den socialdemokratiska politiken ledde länder som Portugal, Spanien och Storbritannien rakt in i de djupaste problem av växande skulder, högre skuldräntor och bristande förtroende. Allt detta drabbar tillväxt och nya jobb. Det var uppenbart före valet, även för socialdemokratins medlemmar.

Men det är kanske för mycket begärt att även medlemmarna ska avgå. Det vore däremot bra om socialdemokraterna lär sig av att man var beredd att föra Sverige in i den budgetkris alliansen har lyckats undvika.