Lär av de bästa skolorna.

Debatten om den svenska skolan missar ibland två viktiga frågor. Det är inte den svenska skolan som i allmänhet är dålig utan de dåliga svenska skolorna som måste bli bättre och de bra som måste bli fler. Det är ibland lite tröttsamt att höra diskussionen om den svenska skolan som om det är samma problem som gäller alla. Så är det inte. Tyvärr är det till och med så handlar diskussionen ibland om hur man ska motarbete de fristående skolor som fungerar som allra bäst.

Snarare finns det skäl att lära sig av de framgångsrika skolorna. De ger eleverna en mängd större möjligheter och bygger på professionalism vad gäller ledning och rekrytering av lärare. Det är inte politikers inblandning i hur skolans arbete ska fungera som ger bra skolor utan skolornas frihet att utvecklas och bli bedömda av hur de klarar verklighetens krav. Om vi lät de framgångsrika skolorna påverka vår syn på skolpolitiken skulle vi se till att vi fick fler fristående skolor, oavsett om de är privata eller kommunala, och att vi la ner de skolor som visar att de inte klarar kraven, oavsett om de är kommunala eller fristående.

Vänsterpartiets budget en kollaps av svensk ekonomi - men vad vill S ?

Var det någon som märkte vad socialdemokraterna vill? Visserligen hamnade presentationen av deras skuggbudget verkligen i skuggan av andra händelser, men någonting skulle ju ha kunnat tränga igenom. Vänsterpartiet lyckades i alla fall få igenom sitt budskap att de vill höja statsskatten, avskaffa jobbavdragen, allihop, återinföra förmögenhetsskatten, fastighetsskatten och gåvoskatten. Men vad vill socialdemokraterna, utom att öka stödet till kommunala musikskolorna? För att vi ska få fler jobb, mer företag och ett tryggare välstånd?

Danderyd, Täby, Solna och Lidingö förlorar ytterligare

Kommitten med uppgift att utvärdera det kommunala utjämningssystemet har lämnat sin rapport.Resultatet av deras förslag innebär ytterligare försämringar för stockholmskommunerna som bidrar mest.
Tittar man på hela systemet med inkomstutjämning och kostnadsutjämning är det endast 6 kommuner i hela landet som bidrar och lämnar ifrån sig mer pengar än de får. Lomma och Vellinge i Skåne samt de fyra stora förlorarna på systemet, Solna, Täby ,Lidingö och Danderyd. För Danderydsborna innebär det att dryga 330 milj kronor om året tas av den inbetalda kommunalskatten för att hjälpa till att stärka upp andra kommuner. Lägg här till att Stockholmarna också bidrar med mest statlig inkomstskatt och värnskatt i landet.

Det vore rilmligt att villkora de pengar som tillförs bidragstagarkommunerna så att de går till att just stärka upp inom skolan och omsorgen som de är tänkt. Det kan inte vara så att det är fritt fram att bygga kulturhus, hockeyrinkar, simhallar, mm eller erbjuda gratis musikskola när man samtidigt är bidragstagare i systemet.
Vi tvingas nämligen själva som stora givare att hela tiden prioritera i våra verksamheter för att inte skattekollektivet ytterligare ska drabbas av skattehöjningar. Vi borde också diskutera huvudsyftet med utjämningen att skapa likvärdiga ekonomiska villkor för alla kommuner. Är det överhuvudtaget möjligt och ska det ens vara det?

Juholts förslag urholkar pensionssystemet

Dagens Eko refererar i dag till Håkan Juholt att han vill förstärka pensionssystemet. Det är fel, det är en försvagning av pensionssystemet som blir resultatet om man urholkar den grundläggande utgångspunkten att det är det man intjänat som ska leda till den pension man får. I hela världen är frågan om de offentliga pensionssystemen en fara för de offentliga finansernas stabilitet vilket i sin tur gör pensionerna riskfyllda. Det ser vi i alla underskottländer. Han vill försvaga både systemet och de offentliga finanserna. Det är illa och bara det gör det viktigt att Juholts socialdemokrater förlorar nästa val.

Terrorn hotar oss alla.

Det är en seger mot terrorns krafter att Usama Bin Laden inte längre finns. Samtidigt visar platsen där han befann sig i Pakistan att terrorns nätverk är spridda och starka.Det kommer för lång tid vara en viktig uppgift för det internationella samfundet att bekämpa terrorn.Sverige har en roll i detta, som nu i Libyen eller i Afghanistan. Terrorn hotar oss alla.

Vilket årtionde tillbaka ska S hitta sin politik?

Det blev fler snarare än färre frågetecken kring socialdemokraternas politik efter första maj. Den gigantiska medierapporteringen verkar vara en rest av en gammal tid då journalister ansåg att socialdemokraterna var centrum för all politik. I dag är det snarare ett vakum för politik.

Det genomgående temat är att bidrag ska höjas eller införas för att folk ska få jobb. Det är en tanke som socialdemokraterna hade på 60-talet. Men det var också mycket tal om en politiskt kontrollerad tillväxt, som var typisk för 70-talet. Juholt agiterade mot friskolor, som om det är ett problem när skolor går bra, istället för att fokusera på de skolor som är dåliga. Precis som 80-talet. Och när det gäller internationella insatser så verkar ansvarstagandet mest bestå i att låta andra ta ansvaret. Precis som socialdemokraterna hävdade på 90-talet. Så frågan är om vilket årtionde tillbaka i tiden som socialdemokraterna kommer att hämta sin politik ur. Att den blir gammalmodig verkar vara klart.

S första maj = motsättningar och höjda skatter

I dag en slags total uppmärksamhet på en socialdemokrati där det mest intressanta är att man inte har så mycket att säga. Men symboliken med de röda fanorna i centrum för demonstrationer säger något om socialdemokraterna i dag. Historiens motsättningar och socialistiska samhällssyn har inte släppt greppet. Tvärtom om verkar det som om första majfirandet passar den nya socialdemokratin bättre än på länge. Motsättningar, höjda skatter, höjda bidrag och företagare som är fiender. Den nya socialdemokratin är lika gammal som de röda fanor man marscherar till.