En 20-lapp räcker för att ge dig en joint

Efter flera besök på verksamheter som arbetar mot narkotika och den utslagning som narkotikan ger. Det finns många som i missbrukets miljö på olika sätt ursäktar eller vill förklara det. Från dem som menar att det är en följd av socialpolitiken, till dem som försvarar bruket av substitutionsläkemedel som enda och bästa alternativ till de verkliga drogerna och till dem som tycks tro att så länge det inte handlar om injicering är det inte farligt utan till och med salongsrent.

Alla dem som på olika sätt försöker förklara, försvara eller ursäkta olika former av missbruk bidrar till en förlåtande attityd som gör att den enskilde lättare hamnar på fel sida tröskeln. Och vi ser hur användningen av preparat ökar, speciellt cannabis (som är en billig drog 80-100 kr /gram) och nya syntetiska droger som säljs framförallt genom en ökande näthandel. vi ser hur olika grupper dras in i det, från hårt arbetande unga till dem som sitter fast i utanförskap och dras ännu djupare ner i beroende.

Ett besök på länskriminalens narkotikarotel i går understryker detta och visar hur , hur allvarlig situationen är och hur viktigt det är att man drar en tydlig gräns mot narkotika genom hela det svenska samhället, från sociala myndigheter och vård, skola och arbetsliv och ute på stan. Även om användningen av droger ökar i Sverige har vi tillnärmelsevis inte så stora problem som många andra mer drogliberala länder. Vi får aldrig låta narkotika bli en accepterad del av vårt samhälle.

Valfrihet för de äldre – inte för bolag eller kommuner

Publicerat i Arbetarbladet 2011-11-18

Juholt långt från verkligheten

Nu har Håkan Juholt än en gång visat att det här med fakta inte är riktigt förenligt med hans politik. Enligt honom skulle friskolereformen ha gett Sverige ett lika segregerat skolsystem som USA. Skolverket som har de siffror han hänvisar till säger att han har fel men han insisterar och säger att det handlar om politik!

Men friskolereformen innebär ju motsatsen till segregation. Den innebär att man kan få välja sin skola, inte bara gå där man bor. Det har inneburit det inte längre beror på var man bor utan vad man vill och behöver som styr. Det vill säga den segregation som finns i bostadsområden styr inte längre över elevernas skolgång. Det borde alla vara för, men som sagt, för Juholt handlar det om ”politik”, inte om verklighet.

Att företräda medborgarna

Genom årens lopp har det avslöjats alltför många missförhållanden i äldreomsorg. Alltför många gånger i media och inte genom kommuners egen uppföljning.

Ibland i kommunala verksamheter och ibland i privata. Det finns helt enkelt dåliga verksamheter och bra. En skillnad är att det är svårare att göra något åt dåliga kommunala verksamheter än privata. De privata kan man bara byta ut medan kommunala ledare ofta tenderar att försvara den egna verksamheten på de äldres bekostnad.

Den grundläggande frågan handlar om vad som är bäst, att kunna byta verksamheter som inte håller måttet. Flera moderatledda kommuner har för länge sedan gått från upphandlingar inom äldreomsorgen och istället gett invånarna makten att välja och en peng lika för alla som följer med brukaren. Uppföljning och utvärdering är då det som är kommunens viktiga ansvar som företrädare för medborgarnas intresse.
I debatten om vem som ska driva vården verkar socialdemokrater hellre försvara den kommunala verksamheten än de äldres intressen.

 

 

Mångfald ger möjlighet till byte

Diskussionen om vården av våra äldre fortsätter. Naturligt nog tar den sin utgångspunkt i de exempel där vården har varit dålig. Men det kan också vara bra att se var den fungerar som bäst. Det är när upphandling, valfrihet och kontroll fungerar. Det gör att en analys av dåligt fungerande vård måste ta sikte på all äldrevård som inte lever upp till höga krav. Det ska inte ens behöva vara missvård för att man ska byta. Och just möjligheten att byta vårdgivare när det gäller att slå vakt om de äldre får vi inte glömma är en av de viktigaste åtgärderna för kommunalpolitiker som vill göra det bästa. Byta ut dålig kommunal verksamhet eller dålig privat till en bättre fungerande verksamhet. Det ger dagens mångfald av vårdgivare möjlighet till.

Uppföljning är kommuners ansvar

Både om friskolor och om privat vård rasar nu en debatt där socialister av olika slag tycker att skolornas och vårdgivarnas effektivitet och lönsamhet är ett större bekymmer än elevers krav på bra skolor och äldres behov av en trygg omsorg för dem.

Det är bra att vi har företag som producerar högklassig välfärd. Och de som inte håller måttet ska man avveckla eller skilja från uppdraget. När det upptäcks brister i verksamheten är det inte på grund av att vi har allt fler privata alternativ utan för att vi har alltför dålig uppföljning av kvalitet och resultat inom välfärden. Det är de som upphandlar och köper vård som också måste följa upp. Brister i uppföljningen är de kommunala ledningarnas ansvar. Det bör man se till att man kan ta och inte skylla på att det finns vårdgivare eller skolor som går med vinst.

Avregleringen har inte inneburit högre kostnader

Riskkapitalbolag som äger apotek gör inte apoteksreformen sämre. Den är en stor framgång som inte påverkas av ägandeformer. Däremot är den skattekonstruktion som en del bolag ägnar sig åt oacceptabel, oavsett vilken verksamhet de bedriver. Det ska inte vara möjligt att ägna sig åt den sorts skatteflykt som en del bolag uppenbarligen ägnar sig åt, genom att skapa höga kostnader genom att betala höga räntor till sina ägare.

Den typen av skatteflykt har i sig inget att göra med apoteksverksamhet som sådan, eller apoteksreformen, och den bör täppas till. Vad som är helt klart är att konstlade räntenivåer inte ska få påverka kostnaden för läkemedel.

Det är viktigt att veta att avregleringen inte inneburit högre kostnader för skattebetalarna utan kostnaderna för läkemedel ligger på samma nivå som innan reformen genomfördes.