14 december 2011

Krav på militär förmåga och underrättelsetjänst

För ett år sedan prövade en självmordsbombare att ta livet av så många människor som möjligt i Stockholms city. I somras såg vi ett terrordåd i Oslo och på ön Utöya som var ofattbart. De har båda det gemensamt att de överraskade två samhällen som innerst inne inte vill tro det kan hända oss. Men det enda vi vet om terrordåd av detta slag är att de kommer som överraskningar, där vi minst kan ana det, där ingen är förberedd.

Och de bygger på att det finns hat som bärs av enskilda människor. Ibland är hatet organiserat och ibland bärs det av enskild galning. Att det finns en islamistisk terror som bygger på nätverk och förkunnelse gör inte en främlingshatande terrorist som i Norge mindre sannolik. Snarare tvärtom. Det som alltid måste finnas i vårt samhälle är en förmåga att möta det oväntade våldet oavsett var den kommer ifrån.

Ytterst ställer det krav på en militär förmåga att möta väpnade attentat i större skala och en underrättelseförmåga att samla den information som finns tillgänglig både om den enskilde galningen och de organiserade. I Norge blev priset högt. I Sverige gjorde slumpen att vi nästan har glömt bort det. Det kunde ha varit tvärtom. Det måste vi planera förmåga och beredskap efter. Annars är risken att det ofattbara händer även här.

11 december 2011

Oärlig Putin

I Ryssland ger Putin omvärlden, från USA´s utrikesminister Clinton till svenska diplomater, skulden för protester mot valresultatet och det fusk så många är övertygade om. I ett sådant samhällsklimat finns ingen vilja att komma tillrätta med valfusket, även om ryske presidenten Medvedev har sagt att det ska undersökas.

En regim som fuskar mot sina medborgare fuskar även mot sina grannar för att uppnå sina maksyften. Det kan vara värt att komma ihåg när man i Ryssland demonstrerar mot valfusket och demonstrationerna bara avfärdas som utländsk uppvigling. Regimen Putin är inte ärligare mot sin omvärld än mot sina undersåtar. Svensk och europeisk säkerhetspolitik bär ta fasta på det.

9 december 2011

Fritt vårdval ger bättre kvalitet

Fritt vårdval ger en bättre uppföljning av kvalitet, och desto bättre uppföljning av både kommunal och privat verksamhet blir det i de kommuner som har en stor andel privata alternativ och aktivt kundval:

”För att definiera vad kvalitet i vård och omsorg är, menar Anjou att vårdval är att föredra framför andra system. När pengarna följer den som söker vård eller omsorg, är medborgarnas inflytande aktivt vid varje valsituation.

Kundvalssystem ger kvalitetssäkring på ett helt annat sätt än vad offentliga upphandlingar kan göra.”

Det konstaterar Maria Ludvigsson när hon i dag refererar vad forskaren Leif Anjou har kommit fram till i sina studier. Något för Juholt att läsa. Han har ju ändrat sig förr.

7 december 2011

Svensk media rapporterar inte om beslut i Bryssel

Två dagar i Bryssel med diskussioner kring europeisk politik, som egentligen är lika svensk som svensk inrikespolitik. Beslut som fattas gemensamt med andra länder blir till svensk lag och är en del av den politik som förändrar det svenska samhället. Som med all politik, ibland till det bättre och ibland till det sämre, beroende på vilken uppfattning man har.

Det är en svaghet att svenska media inte orkar rapportera om en beslutsprocess som är en del av svensk politik och som påverkar det svenska samhället lika mycket som besluten i riksdagen. Och det är klart en svaghet att inrikespolitik i Bryssel betraktas som utrikespolitik bara för att den inte bara påverkar Sverige utan även andra länder. I grunden blir det otydligt vem som är ansvarig för vad, lätt att fly ansvar när man vill och svårt att rösta för förändring. Banklagstiftning, konsumentskydd, konkurrensfrågor, upphandlingsregler, miljölagstiftning, transportpolitik och ekonomisk politik är inte utrikespolitik utan frågor som kräver samma rapportering som all annan inrikespolitik.

4 december 2011

Politik hit och dit S ledarstil

Håkan Juholt skriver att det måste bli slut på kvartalspolitiken. Men det var inte tänkt som en kritik mot den egna ledarstilen utan mot alliansens politik. Själv byter han ju politik vecka för vecka. Libyen eller inte Libyen. Insats med flyg eller fartyg. Skattesänkningar för pensionärer eller höjningar för alla andra. Vinst i omsorgen eller inte. Och socialdemokraterna tvingas uttala förtroende för honom dag efter dag. Likväl vet ingen vad socialdemokraterna vill.

Han kanske är irriterad att alliansens politik ligger fast kvartal efter kvartal och ger stabilitet. Det har ju knappast varit hans ledarstil.

2 december 2011

Svensk försvarsindustri håller hög klass

Med den schweiziska regeringens beslut att köpa en utvecklad version av Gripen får vi än en gång en demonstration av den svenska försvarsindustrins förmåga att i ett litet land producera högklassig försvarsteknologi. Genom köpet skapas dessutom nya förutsättningar att ytterligare utveckla Gripen till den så kallade Super-Gripen. Ett plan med större lastförmåga och räckvidd än dagens versioner.

Den svenska försvarsindustrin visar därmed att den genom sin exportförmåga bidrar till att utveckla det svenska försvarets förmåga. Vi har i samband med Libyeninsatsen sett planens kapacitet till avancerade och kvalificerade spaningsuppgifter och med en utvecklad version kommer Gripen kunna möta nya uppgifter när det gäller det svenska luftförsvaret, som till exempel insatser mot robot och missilattacker. Det kan i sammanhanget vara värt att påminna om att det är det låga priset och billiga flygtimmar som bidrog till att Schweiz fattade sitt beslut till svensk fördel. Det visar att det svenska valet av flygplan har gynnat även Sverige.