Varför är just bolagsstyrelser vägen till jämställdhet?

Ser att i Svenska Dagbladet att en av krönikörerna, Carolina Neurath, hävdar att eftersom ytterligare en vd nu sagt att han kan tänka sig kvotering så blir frågan desto viktigare. För det första är det svårt att förstå varför uppfattningen från en vd i ett bolag ska väga tyngre än alla dem som det berör, det vill säga män och kvinnor, och ägarnas uppfattningar. Men för det andra, och det är det viktigaste, varför är det just bolagsstyrelser som är avgörande för den svenska jämställdheten?

 Det är nog bara ett fåtal verkställande direktörer och näringslivskrönikörer som ur sitt perspektiv ser bolagsstyrelserna som testet eller vägen mot jämställdhet. Andra kan se vardagen, arbetslivet, utbildningen, barnomsorgen och alla de miljoner människor som aldrig kommer ifråga för bolagsstyrelser som viktigare.

 Och varför just bolagsstyrelser? Varför inte kvotera krönikörer, ledarskribenter, marknadschefer och verkställande direktörer? Det finns mycket man kan kvotera om man tror det är vägen till jämställdhet och ett bättre näringsliv. Misstanken infinner sig lätt att den verkställande direktören och krönikören driver bolagsstyrelser därför att det är den del av verkligheten som de tror är verkligheten och att de kanske dessutom tänker att det inte spelar så stor roll just där. Men som sagt: varför inte kvotera ledningsgrupper och marknadsdirektörer, forskare och läkare? Fokuseringen på bolagsstyrelser vittnar mer om klåfingrighet än om tro på att kvotering är lösningen på problemen.

 

Jobbskatteavdragens effekter måste förstärkas

Publicerat i Borås Tidning
2012-08-27

Gripen viktig för vårt försvar

Det är bra att regeringen nu har bestämt sig för att satsa på nästa generation av Gripen. Det är ett plan som jämfört med andra samtida generationer av stridsflygplan står sig väl när det gäller prestanda men är överlägset när det gäller pris, drift och underhåll. Det ger också en bas för svensk försvarsindustri som är viktig när det gäller att utveckla strategiskt viktig kunskap och forskning.

Viktigare än det är att Sverige behöver ett modernt luftförsvar. Vår förmåga att bidra till tryggheten i det nordiska och baltiska luftrummet kräver det men också vår förmåga att verka mot militära hot av olika slag som kan riktas mot Sverige. Det som nu krävs är att försvaret tillförs de resurser som framtiden kräver, inte bara när det gäller stridsflyg utan också när det gäller förmågan på mark och i hav.

Papperskorgen nästa för fastighetsbeskattningsförslag

Så har vi fått ännu ett nytt förslag till fastighetsbeskattning, nu från bostadstaxeringsutredningen, som vill att man ska betala fastighetsskatt för antalet kvadratmeter och för var i landet man bor. Varför stockholmare ska betala mer i skatt för att man bor har utredningen inte förklarat, lika lite varför ett lite större hus ska kosta mer än ett lite mindre oavsett vad det har kostat att köpa. Förslagen om fastighetsskatt återkommer alltid till samma sak, att människor ska betala skatt just för att de bor. Förutom inkomstskatt på den inkomst som behövs för att man ska kunna betala boendet, och förutom reavinstskatt när man säljer sitt boende. Varför just boendet ska leda till en dubbelbeskattning till skillnad från allt annat ägande förklarar man inte, lika lite som varför man ska ha en konstlad form av förmögenhetsskatt på ett hus som man oftast har stora lån på. Papperskorgen är ett lämpligt slutmål för denna utredning.

Blå tankar om försvaret.

Claes Arvidson skriver på Svenska Dagbladets ledarsida om den skrift som vi moderata ledamöter i Försvarsutskottet presenterade sommaren 2010. Vi pekade på den oro man bör ha för utvecklingen i Ryssland, vikten av att vara öppen för att öka utgifterna för att klara det försvar vi behöver och på riskerna för att den nya personalförsörjningen efter värnpliktsförsvaret kommer kosta mer än planerat.

Vi hade rätt i våra tankar om framtiden. Utvecklingen i Ryssland har gått i fel riktning och blivit revanschistisk, kostnaderna för de investeringar som behövs är större än vad de nuvarande anslagen medger och yrkesförsvaret har problem med ekonomi och rekrytering. Därför är det en bra skrift för vår försvarsminister att gå tillbaka till. Där finns lite vägledning för hur vi kan göra försvaret bättre anpassat till vår tids utmaningar och hot. Det behövs blå tankar om försvaret.

Vad vill Löfven? - ingen som vet

Det är konstigt att Stefan Löven under sin tid som partiledare har sagt så lite om vad han vill och det är konstigt att så få vet så lite om vad han vill. Samtidigt som han verkar vara för det mesta som är bra har han lyckats dölja sina egna uppfattningar om hur vi ska kunna få mer tillväxt, bättre välfärd och mer innovationer. Det blir än mer underligt när han inte ens redovisar några alternativa förslag till alliansens inriktning.

Kanske är det så att Löven är en pragmatisk fackföreningsledare som inte har så mycket tydliga politiska uppfattningar själv, som kanske saknar en egen inriktning. I så fall är risken stor att de inom socialdemokratin som har starka uppfattningar kommer att dominera när politiken måste presenteras. Då handlar det om att förbjuda företagande i välfärden, bekämpa skattesänkningar och en dogmatisk tro på att ökade utgifter löser alla problem. Det faktum att han så sällan säger vad han faktiskt tycker kan ju tyvärr bero på att han inte har så mycket att säga.

Så ska inte skattepengar användas

Mycket fokus har på den senaste tiden legat på myndigheter som vill låtsas att de är som företag. Men vare sig Tillväxtverket (som inte skapar tillväxt - det gör företagare!), eller forskningsstiftelser behöver marknadsföra sig för att få lov att dela ut pengar. Och de bör därför anpassa sin representation och marknadsföring till just det faktum att de är myndigheter.

Men debatten om representation får inte skymma det som är mycket viktigare och större, nämligen om hur pengar används för verksamheten som sådan. Dyra ballonger är illa och löjeväckande men värre är att Tillväxtverket bedrivit verksamhet som man inte kunnat följa upp. Med närmare 400 miljoner kronor till kvinnligt företagande som man inte riktigt kan följa upp är det mycket allvarligare än ballongerna. Av två skäl:

Dels är det ett oändligt mycket större belopp som skattebetalarna får stå för. Och det är en verksamhet som handlar om att stödja företagande. Om man inte vet hur det fungerar förlorar vi både pengar och framtida företagande!