Fp går åt vänster

Folkpartiet bekänner snabbt färg när man inte samarbetar lika tätt inom alliansen. Tyvärr är den röda färgen inte alls klädsam när man klåfingrigt ska lägga sig i hur människor ska leva och planera sin vardag.
Alla avsteg från att ge människor valfrihet och möjlighet att styra sina egna liv är ett dåligt val av ett borgerligt parti som nu allierar sig med de tre röda vänsterpartierna, S V o MP.

V saknar majoritet för för sina förslag

Det framställs just nu som att det är en konsekvens av den så kallade decemberöverenskommelsen att Vänsterpartiets och Socialdemokraternas krav på att stänga privat välfärd inte kommer att gå igenom. Skälet till att de inte kan genomföra sin politik är att det saknas majoritet för den. 

Sjöstedt politik - Greklands kris.

Det är konstigt att ingen ställer Jonas Sjöstedt till ansvar för att den utgiftspolitik han står för har lett Grekland in i en katastrofal kris, och att han nu applåderar att Grekland ska drabbas en gång till. Sanningen är ju att grekerna nu röstat för en politik av höjda utgifter, höjda löner och höjda lån som man inte har råd till. Det var den politiken, under olika regeringar, som ledde landet in i arbetslöshet och underminerad välfärd. Det är nu fortfarande Vänsterpartiets politik att man mitt i den ekonomiska återhämtningen ska köra om samma politik som gjorde människor arbetslösa.

Vänstern vill utreda förbud mot företagande

Stefan Löfven tycker det är en idiotisk diskussion, diskussionen om att de rödgröna inte har majoritet för att utreda förbud mot välfärd som människor själva väljer.  Möjligen kan man tycka att den diskussion som Löfven och Sjöstedt för om att förbjuda väl fungerande välfärd istället för att se till att all välvärdsverksamhet uppfyller höga krav är något värre. Att vilja förbjuda verksamhet bara för att den är så bra att den ger vinst är inte särskilt smart. Man bör nog undvika ordet idiotisk om man har varit drivande i kampen mot privat välfärd. 

Klarspråk om försvaret = ansvar

Det är bra att moderata försvarspolitiker nu vill tala klarspråk om försvaret. Det vore bra om vi bestämmer oss att hädanefter alltid tala klarspråk om hot, utmaningar och risker som gäller vår nationella säkerhet. Klarspråk hör nämligen inte hemma bara i opposition utan hänger samman med ansvar. 

Regeringsansvar är ett ansvar, inte en rätt att föra vilken politik man vill

Att bilda regering innebär ett ansvar, inte en rättighet att utforma politik som man vill. Den svenska budgetpraxis som har utvecklats är att regeringen har ett ansvar och en möjlighet att hålla samman budgeten i en helhet, inte att forma budgetpolitiken, skattepolitiken, ekonomiska politiken och anslagsområden som arbetsmarknadspolitik och försvarspolitik som man vill.

En opposition som tar ansvar för Sverige måste självfallet kunna stoppa förslag som det finne en majoritet emot. Decemberöverenskommelsen måste nu följas av januariansvaret. Därför måste vi nu skilja mellan att en regering kan bildas och det ansvar som den då har. Att man har regeringsansvaret är ett ansvar, inte  en rättighet att få igenom vilken politik som helst oavsett om det finns en majoritet för den eller ej.

Om Mp och S lägger skattehöjarförslag som skadar Sverige så måste vi självfallet stoppa dem om det inte finns ett stöd för en sådan politik bland väljarna och i Sveriges riksdag. Ett Gott Nytt år förutsätter en god och stark opposition.

Anderssons egna bild för att kunna höja skatter

Magdalena Anderssons tal om tomma lador handlade om att bygga upp en grund för att göra tvärtom mot Alliansens politik, höja skatter istället för att sänka, öka bidrag istället för att underlätta för fler jobb och tillåta större och större underskott. Tänk tanken att socialdemokraterna hade utgått från den bild av ekonomin som delas av resten av världen, nämligen att Sverige har stabila statsfinanser och en unikt sjunkande statsskuld, högst sysselsättning i Europa tack vare en jobbpolitik som har gett både fler jobb och fler arbetssökande. Då hade socialdemokraterna kunnat föra en politik som byggde på framgång istället för att vända jobbpolitiken upp och ner med höjda skatter på jobben.