Försvarets oförmåga igen

Svenska Dagbladet skrev igår ,än en gång, om försvarets helikopterproblem.

Försvarsmaktens långa hantering för att få nya helikoptrar, dels för sjukvårdsinsatser i Afghanistan, dels för utvecklingen av nya förband, är ett lidandes historia. Efter två års förseningar, som är svårt att förklara med tanke på att vi har trupp i strid sedan lång tid i Afghanistan, visar det sig nu att utbildningen av piloter är otillräcklig för de krav uppdraget där.

Det skapar många frågetecken. Dels om försvarsmakten har kompetens för att inhandla och skaffa den materiel som behövs, dels om man har förmågan att agera så snabbt och med den beslutsamhet som uppgifterna kräver. Men ytterst finns självfallet frågan om systemet för rekrytering är tillräckligt för att klara de behov av utbildad militär personal som det svenska försvaret kräver. Det behövs en utvärdering både av rekryteringssystemet och materielhanteringen.

Hur får vi fler företag att växa?

De senaste dagarna har det rått en debatt om IKEA och varifrån ägandet kommer. Det har säkert sitt intresse men utan att gå in i den frågan finns det en både intressantare och viktigare fråga. Hur ser vi till att fler svenska företag kan växa i Sverige och stanna i Sverige? Det är en fråga som bör ställas både mot bakgrund av hur få nya stora företag vi har fått de senaste decennierna och hur många av dem som har lyckats som har flyttat ut.

Nu har vi förutsättningarna att föra en diskussion om hur vi gör Sverige till ett företagandets land. Det är en ännu viktigare fråga än den var ägandet till ett av våra största företag finns. I svaret på varför så många flyttar ut kan vi också finna en ny och bättre politik.

Unik tillväxt för Sverige

En ekonomisk tillväxt på 8 % är en unikt hög siffra för en utvecklad ekonomi som den svenska. Likväl är det så hög som den svenska tillväxten av allt att döma var den sista månaden 2010. Och ekonomerna på SEB anser att det finns goda möjligheter att denna tillväxt håller i sig ytterligare en tid. Det innebär att Sverige nu har tagit igen fallet i ekonomin som drabbade oss under krisen och nu går ur krisen med en tillväxt som bara kan jämföras med de snabbast växande ekonomierna i Asien. Vad det beror på? Ja, moderat politik i form av en budgetlagstiftning som leder till kontroll över utgiftsutvecklingen, en oberoende riksbank och ett förändrat pensionssystem. Lägg till det att vi nu har reformerat sjukförsäkringen och fått bort galloperande utgiftsökningar.

Två saker tycker jag man kan säga om detta. För det första att de som tror att reformer för ökad tillväxt hotar tryggheten har fel. Tillväxten ger både tryggare jobb, tryggare offentlig välfärd och tryggare inkomster. För det andra att de som har agiterat mot budgetreglerna, den oberoende riksbanken och pensionsreformen liksom den nya sjukförsäkringen ska vara glada att de förlorade.

Nordiska rådet borde hitta annan roll

Två dagar i Nordiska rådet med möte i Esbo i Finland. Det är en organisation och ett samarbete som har svårt att finna sin roll. En gång i tiden var det ett sätt för nordiska politiker att träffas och också ett som man då tyckte nordiskt samarbete. I dag har det samarbetet inom EU kört förbi allt detta med en ekonomisk integration i norden som nordiska politiker själva aldrig kunde uppnå. Men det som också har uppnåtts under årens lopp handlar om passfrihet och en öppenhet mellan de nordiska länderna. Även detta har vi ännu tydligare inom ramen för vårt gemensamma samarbete inom EU, där även Norge och Island är delaktiga.

Så vad finns nu att göra? Inte så mycket känns det som när man lite ansträngt försöker finna en nordisk agenda i allt och göra Norden till något särpräglat kulturfenomen. Bättre vore om vi la kraften på att se till att vi utvecklar våra länders säkerhetspolitik och att påverka EU när det gäller fortsatta reformer. Då kommer vi automatiskt lära oss mer av varandras språk, mer än när vi nu gör samarbetet till en ständig fråga om kulturstipendier och kultursamarbete utan någon spontan efterfrågan.

Uppföljning av försvarsbeslut nödvändigt

När beslutet om en övergång till helt yrkesrekryterat försvar gjordes underströk jag hur viktigt det var med en uppföljning av hur övergången från värnpliktsförsvar fungerar. Nu finns det alltför många tecken som tyder på att övergången inte fungerar som det var tänkt. Antalet anställda i försvaret ligger långt under vad som var tänkt, samtidigt som det verkar vara uppenbart att det antal anställda som behövs kommer kräva högre ersättningsnivåer och bättre förutsättningar. Risken är stor att bristen på rekryterade påverkar våra förutsättningar för att delta i internationella operationer. Uppenbart är dessutom att vi idag inte har den organisation för insatsförsvaret som var tänkt. Omedelbarheten och tillgängligheten är liksom förmågan att mobilisera förband väsentligt lägre än de förhoppningar som ledde till beslutet. Regeringen bör genomföra en utvärdering och uppföljning av beslutet.

Privatisering bättre än statligt ägande

Skulle Volvo, SAAB, Alfa Laval, SEB eller Scania vara bättre företag om de var statligt ägda? Det tycks Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, liksom socialdemokraterna tro eftersom de nu vill stoppa privatiseringen av statliga företag. Men på vilket sätt blir det bättre med mindre tillgång till riskkapital, risk för att skattebetalarna får täcka förluster och ojuste konkurrens med alla andra? När Sverigedemokraterna stoppar privatisering drabbar det anställda och företag som skulle utvecklas bättre på annat sätt. De drabbar det Sverige de tror sig värna.

S "verklighet" stämmer inte

En ekonomi stark som Pippi Långstrump det är OECD bedömningen av svensk ekonomi. Det skiljer sig från Socialdemokraternas påståenden om att den är körd i botten . Det är inte lätt för ett parti att vara utan en verklighet som stämmer med den egna kartan.

Viktigare för Alliansen är att ta fasta på OECD varning om risken för att en högre arbetslöshet biter sig fast. Det kräver en politik för företagande och nya jobb, med till exempel avvecklad värnskatt!