Replik till Claes Borgström (S): Jämställdhet är för viktigt för att minimeras till en fråga om ett antal styrelseposter!

Publicerat i Dagens Industri
2009-09-27

Claes Borgström hävdar (DI 16/9) envist att lagstiftning är det enda sättet att ändra könssammansättningen i landets styrelser. Det är märkligt att en så viktig debatt som hur vi möjliggör jämställdhet för män och kvinnor i Sverige, helt och hållet har kommit att domineras av en fråga som börsbolagens sammansättning.

Många verkar dra ett likhetstecken mellan kvinnors generella möjligheter att forma ett liv där jämställda villkor gäller, och hur procentandelen kvinnor i ett antal styrelser utvecklas. Detta menar vi är verklighetsfrånvänt.

I en undersökning genomförd av Novus Opinion i maj i år, framgår tydligt att det finns ett starkt motstånd mot kvotering hos allmänheten. Bland våra väljare, de moderata sympatisörerna, anser hela 70 procent att kvotering är fel.

Även i alla andra partier, utom Vänsterpartiet, är det bara en minoritet som menar att kvotering vore rätt. Alldeles uppenbart är kvotering inte något som våra uppdragsgivare, väljarna, vill ha.

Politikens uppgift, menar vi, är att skapa lika rättigheter och att i möjligaste mån undanröja hinder för människor att fritt forma sina liv.

Frågan om kvotering tydliggör också skillnaden i synsätt på hur jämställdhet blir möjlig. Medan vi menar att politiken ska undanröja hinder för jämställdhet, vill Borgström liksom vänstern diktera exakt hur den ska se ut, reglera den och sedermera mäta den i statistik.

Medan vi tror att förändring måste börja underifrån för att attityder ska förändras, tror Borgström och kvoteringsförespråkare att vardagen på allas våra arbetsplatser plötsligt påverkas och förbättras genom att företagens val av styrelser regleras.

Borgström hävdar att företagens resultat skulle utvecklas bättre med en jämnare könsfördelning i styrelserna. Ny forskning från London School of Economics (LSE) påvisar dock att lönsamhetsargumentet inte alls håller. Tvärtom kan manipulation av styrelsesammansättning vara direkt negativt för bolagets lönsamhet, vilket flera exempel från Norge stödjer.

Eftersom vi är övertygade om att det är skillnad mellan att förändra attityder och statistik, inser vi också att det senare vore långt enklare att förändra.

Regleringar och inskränkningar leder kanske till statistik som vissa rikspolitiker gillar, men attityderna mellan män och kvinnor i vardagen - de ändrar vi inte med toppstyrning.

Isabella Jernbeck (M) Riksdagsledamot, Stockholms län