Danderyd måste fortsätta värna valfrihet o låg skatt.

I den allmänpolitiska debatten i kommunfullmäktige i Danderyd pekar jag på två viktiga konsekvenser för danderydsborna som den röd-röda regeringen (stödd av ett ännu rödare vänster) nu tänker genomföra.
Den S ledda vänsterregeringen föreslår höjda inkomstskatter, i ett land som redan leder ligan för högsta marginalskatter är det bekymmersamt. Att den statliga inkomstskatten höjs för 1,1 milj löntagare och jobbskatteavdraget trappas av för de med högre inkomster ger en omvänd effekt på ekonomin. Det minskar viljan att arbeta fler timmar och premierar inte utbildning. Sverige är det land där akademisk utbildning ger lägst avkastning i förhållande till gymnasieutbildning.

Regeringen vill också begränsa och förhindra det fria valen när man förbjuder och begränsar företag inom välfärdssektorn. Trots att det fria vårdvalet givit ökad tillgänglighet och flera utförda timmar till stor gagn för patienterna och trots den positiva utvecklingen med stor mångfald inom äldreomsorgen där människors val får styra väljer nu vänstern att förflytta den makten till politikerna.

Vi vet också att etablering av friskolorna lett till en mycket positiv utveckling. De kommuner där friskolor finns uppvisar alla skolor och elever ett bättre resultat, Danderyd toppar ligan och är bästa skolkommun. Även här vill de röda förflytta makten från föräldrar och elever till politikerna och begränsa etableringen av friskolor.

Det vilar ett än större ansvar på oss förtroendevalda i Danderyd att värna valfrihet och begränsa skattehöjningar. Vi måste fortsätta visa att vi kan erbjuda en bättre välfärd och låg skatt.
Det spelar roll vem som styr, i Danderyd kan vi visa det.

Vänsterns förakt för medborgarna

Det är obegripligt att vänsterregeringen som en av sina första reformer vill bekämpa
människors rätt till valfrihet. Det är en gammaldags socialistisk syn på medborgarna
som undersåtar till makthavande pampar som Sjöstedt, Fridolin och Löfven sitter fast i.

Det är ett väljarförakt som drabbar människor och den välfärd de vill väja i sin vardag.
Det är än mer obegripligt att de är så ivriga att göra detta även när det inte finns en
majoritet för en sådan politik i Sveriges Riksdag.

De sitter fast i vänsterdogmatik från 1980-talet, gubbarna Sjöstedt, Fridolin och Löfven liksom tanterna Andersson och Romson. Gammaldags förakt för medborgare.

Desperata förslag från svag regering

Det vilar något desperat över vänsterregeringens agerande.
Man lämnar förslag om förbud mot privata företag, höjda skatter, nerlagd kärnkraft,
nerläggning av Bromma och ännu mer höjda skatter som det inte finns något stöd för i riksdagen.
Som om man vill njuta av att vara regering och glömma bort verkligheten, att man är en svag
minoritetsregering med en majoritet emot sig i dessa frågor.