Med konsumenten i centrum

I dag Nordiska rådet med utskottsmöten i Göteborg, och en debatt om konsumentpolitik som verkar bortse från konsumenternas allra viktigaste skydd, nämligen konkurrens. När vi just nu i dagarna ser Expertkedjan gå i konkurs finns det all anledning att känna med dem som nu förlorar jobben men det är samtidigt ett uttryck för en intensiv prispress som har gynnat och gynnar konsumenter, inte bara vad gäller priser utan också utbud och nya produkter. Ett konsumentskydd som mer lutar åt lagar om vad som ska stå på förpackningar och som reglerar handelns utveckling kommer att leda till mindre konkurrens, mindre prispress och ett stillastående i detaljhandeln, på konsumenternas och samhällsekonomins bekostnad.

På eftermiddagen åter i Stockholm en diskussion om hur vi förnyar äldreomsorgen, där bland annat en av frågorna inför debatten var varför det finns så få nonprofit-verksamheter. Och svaret finns lite i hur det gick för Expertkedjan. De företag och organisationer som inte kan eller får skapa vinst drabbas hårt av förluster samtidigt som man inte har en press i den dagliga verksamheten att göra saker bättre på många olika sätt. Kommuner är självfallet nonprofit, och kommunal verksamhet innebär att skattepengarna beskyddar verksamheterna snarare än de äldre. När skattepengarna följer de äldre så blir trycket på en äldreomsorg som sätter den enskilde i centrum desto större, eftersom vi kan välja bort dem som inte håller måttet.

Det är alltid bra om konsumenten står i centrum, oavsett det är inom äldreomsorgen eller i affärerna.

Gripen behövs för svenskt försvar

Det är bra att regeringen nu går vidare med en ny generation av Jas Gripen. Dels krävs det för att svensk försvar ska ha den förmåga som vi beslutat om, dels är det viktigt för att möta en framväxande hotbild som ställer fler krav på det svenska försvaret.

Det gör också att försvarsdebatten måste handla om mer än Gripen som sådan. Vi behöver utvärdera personalförsörjningen för att säkerställa att den i framtiden kommer att ge oss den personal som det nya insatsförsvaret ställer krav på. Och det kommer att kosta pengar. Och vi måste säkerställa att försvaret har en allsidig förmåga både till land, på hav och i luften. Det kostar pengar. Och den förmåga vi behöver genom Gripen får inte bli beroende av hur medborgarna i Schweiz röstar. Som försvarsministern skriver  i Svenska Dagbladet behöver det svenska försvaret den förmåga som Gripen innebär. Det behovet har vi oavsett hur andra länder beslutar om sina försvar.

Vilka skatter vill S höja?

Nu har socialdemokraternas skatteutredare sagt att han anser att RUT-avdraget ska vara kvar. Samtidigt så har S talat om att man vill höja ett antal olika bidrag, hellre än att investera i vägar och i forskning, som de måste finansiera på något sätt. Om det nu är så att de inte vill höja de skatter de var emot att de sänktes, vilka skatter vill de nu höja när de vill höja utgifter? Det ska bli intressant att se resultatet av den socialdemokratiska budgetprocessen. Sist fick partiordföranden till slut avgå när han försökte få sina minus och plus att gå ihop.

Rätten till heltid inte alltid möjlig

Tron på att man kan lösa problem genom att politiker kvoterar eller lagstiftar om vilka jobb som ska finns är stor. Och vore det så enkelt att politiker kunde lösa alla problem när det gäller tillväxt, jobb, företagande och jämställdhet hade vi förmodligen inga problem inom dessa områden. Nu senast är det Kommunals Annelie Nordström som menar att man ska lagstifta om att alla ska ha rätt till heltid. Det är lika verkningsfullt som att lagstifta om att alla ska ha ett jobb.

Frågan om heltid måste rimligtvis lösas mot bakgrund av de tider där arbete behövs och där den enskilde kan göra nytta. Heltidsarbeten som i praktiken bara är heltidslön löser inga probem men slår ut många jobb. Många arbetstillfällen är av säsongskaraktör eller förknippade med vissa tider på dagen. Inom äldreomsorgen finns ibland timanställda för att klara hela dygnets omsorg. Restauranger som bara har öppet på kvällen kan rimligtvis heller inte erbjuda heltid på dagen.

Arbetstillfällen beror på det arbete som ska utföras, det kan ingen lagstifta bort, däremot kan man lagstifta så att det inte blir för dyrt att anställa. Ett alternativ är att vi ser till att det växer fram fler och nya jobb, som kräver olika tid och som ger en möjlighet för alla som vill arbeta olika att arbeta så mycket de vill. De som vill ha heltid behöver liksom alla dem som vill ha ett jobb fler jobb. Så enkelt är det och det kan man inte trolla bort genom en lag.

Svensk ekonomi stark - viktiga satsningar

Regeringens höstbudget budget visar att den svenska ekonomin är så stark att vi i kristider kan sänka bolagsskatter och satsa mer på forskning utan att förlora stabiliteten och kontrollen. Tvärtom, genom att göra svensk ekonomi starkare blir den också stabilare. Socialdemokratins reaktion är lite konstig eftersom de tycks mena att staten oavsett hur konjunkturen är ska överskatta den privata sektorn.

Då överskattar man också investeringarna och jobben. De vill inte sänka skatter så vi får fler jobb och investeringar, de vill inte satsa på forskning och infrastruktur. Däremot vill de satsa på ökade bidrag. Det är så man undergräver de offentliga finanserna långsiktigt.

En förlängning av röda linjen kräver ett ökat bostadsbyggande

Regeringen satsar ytterligare 12-17 miljarder på infrastruktursatsningar. Investeringar som också kommer gå till att förbättra trafiksituationen i Stockholm. Det är välkomna satsningar med en möjlig utbyggnad av tunnelbanan. Stockholm växer med ca 40.000 personer årligen och befolkningen väntas växa med en halv miljon de  kommande 20 åren. Köer och trängsel är en stor utmaning att komma tillrättta med. Precis som i Nacka är det från norrortskommunerna önskvärt med ytterligare förlängning av tunnelbanans röda linje förbi Mörby C. En förutsättning för en sådan utbyggnad är att bostadsbyggandet ökar - i Nacka räknar man med att 100.000 bostäder byggs, redan nu planeras för 40.000 nya bostäder. Det måste även Danderyd och Täby ha med i beräkningarna när man önskar en förlängning av tunnelbanan.

Tänk på den som fortfarande sitter fängslad!

I sitt tal vid riksdagens öppnande sa kungen bland annat att vi tänker på de hemkomna svenska journalisterna. Jag tillhör dem som anser att det var viktigt att Sverige skulle göra sitt yttersta för att få hem dem av det enkla skälet att inga svenska medborgare ska behöva sitta inspärrade som politiska fångar någonstans. Där har vi som samhälle och som nation ett ansvar att hävda lag och rätt för var och en av oss. Men när de nu är hemkomna är det väl snarare den som fortfarande sitter fängslad som vi ska tänka på, istället för att vid riksdagens öppnade hylla personer som hyllar diktatur hellre än demokrati. De är svenska medborgare med friheten som rätt, men några hjältar för demokratin är de inte.

Jämställdhet handlar om den enskildes frihet

Lyssnade lite på Ekots lördagsintervju md Nyamko Sabuni och förvånas som alltid hur många journalister som automatiskt tycks tro att jämställdhet bygger på att man reducerar den enskilde till att vara en del av ett kollektiv. Istället handlar jämställdhet om människors egna villkor och inte en inlåsning till att vara en del av ett kön. Tror man att det är ett kollektiv jämställdheten handlar om struntar man i den enskildes livsmöjligheter. Då underordnas man vad andra tycker är det viktiga.

Och då blir lösningar som kvotering ett steg framåt även om den enskildes livsmöjligheter inte påverkats alls. Då kan man tro att jämställdheten i Norge eller i Frankrike har blivit bättre för att man kvoterat. Men enskilda människors liv förändras inte genom att ett fåtal blir styrelseledamöter i bolag som företrädare för ett kön. Det är bara statistiken som förändras, inget annat. Det kunde vara bra om journalister granskade hur människors möjligheter utvecklas snarare än hur vi som individer kategoriseras. Det var bra att Nyamko Sabuni stod fast vid att det är den enskildes frihet och rätt som  jämställdhet ska handla om, inte kollektivens makt.

Fördragsförändringar ger inga nya jobb

Såg att EU-kommissionens ordförande igår talade om nya fördragsförändringar. Det vore bättre om han talade om de reformer Europa och medlemsstaterna ska föra för mer företagande, en öppnare och bättre marknad som ger både bättre och ny konkurrens. Det är inte fördragsförändringringarr som ger jobb och konkurrenskraft utan reformer som vi varken kan eller behöver vänta på.

Dåligt förslag med ny skatt på TV-tittande

En dåligt förslag som bara innebär ännu en skattehöjning. Det är vad som kan sägas om publicserviceutredarnas förslag om att omvandla dagens tv-licens till en skatt för alla över 18 år, oavsett om man ser på TV eller ej. Och dessutom föreslagen att öka med inkomsten.  Är det så att staten anser det finns ett intresse av att det finns en public service TV bör den finansieras inom ramen för alla andra offentliga utgifter. Oberoendet för public service garanteras inte genom konstlade lösningar av finansiering som riksdag och regering ändå beslutar om. Precis som gäller för teatrar eller andra kulturinstitutioner.

Höjda bidrag och skatter hotar jobben

Det är många politiker som förväxlar politisk makt med att man själv förstår bättre. Därför vill de använda den makt de fått från medborgarna till att styra över medborgarna istället för att ge oss alla de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas och leva efter våra egna önskemål.

Men politiker kan sällan skapa nya jobb själva, de kan heller inte skapa ny välfärd bara för att man höjer bidrag och ökar skattetrycket, de kan inte skapa hus och bostäder och de skapar inte jämställdhet genom att kvotera.

Däremot kan vi skapa bättre förutsättningar för nya jobb genom att underlätta för företagande. Vi kan se till att vi får ökad tillväxt genom att det investeras mer och företag kan bli lönsamma och betala högre löner. Vi kan underlätta för bostadsföretag att göra det lönsamt att bygga genom att förenkla och underlätta. Och vi kan göra det möjligt för människor att styra över sin vardag så det blir lättare för dem som vill göra karriär.

Det tråkiga är att de som vill skapa jobb genom skatter hotar alla andra jobb, de som vill skapa välfärd genom bidrag undergräver konkurrenskraft och tillväxt och de som vill reglera boendet gör det svårare att bygga. Och de som vill kvotera hindrar människor att själva utveckla en jämställdhet som bygger på våra olikheter och hur vi vill leva våra liv.

Försvarsdebatt tar fart.

Debatten om försvaret börjar ta fart. Det är bra för alla och det är inte minst viktigt för alliansen att frågan om försvarets framtida utformning diskuteras. Just därför är det viktigt med en öppenhet för de problem som nu diskuteras. Då kan de nämligen hanteras. Det gäller rekryteringen av fast anställd personal, det gäller resurserna för materielförnyelse och det gäller förmågan att fullfölja förbandsutveckling och övningar.

Kvotering till bolagsstyresler - långt från vardagen

Ser att EU-kommissionen nu föreslår införande av kvoter för bolagsstyrelser med innebörden att 40% av ledamöterna ska vara kvinnor. Det är ett avsteg från den princip som präglar det europeiska samarbetet nämligen att varje medborgare ska ses som en individ och inte bedömas utifrån nationalitet, eller kön.

Nu vill EU-kommissionen inför två olika kategorier av styrelseledamöter, kvinnliga och manliga, så som det var förr i tiden. Det är en gammaldags och förlegad jämställdhetspolitik som reducerar kvinnor till att vara delar av ett kvinnligt kollektiv som får en särskild kvot. Man kan fråga sig varför kommissionen ska kvotera bara just bolagsstyrelser och på vilket sätt de tror att jämställdheten i Europa blir bättre för att fler kvinnliga styrelseproffs får fler styrelseuppdrag. Det är rätt långt från den verklighet som de flesta vanliga familjer lever under. Och det är bara om man tror att kvinnor är ett särskilt folkslag som man tror att besluten blir annorlunda genom kvotering.

Nästa steg kan ju vara att man beslutar att kvotera i kommissionen, både bland kommissionärer och medarbetare. Och sedan kan man kvotera journalister som ska rapportera nyheter. Om man tror att kvotering leder till jämställdhet finns det inget slut. Men många kommer fråga sig var friheten och tillväxtreformerna tar vägen. Vi behöver en politisk agenda som sätter friheten främst. Då säkrar vi också individernas jämställdhet.

Vänsterns inställning till vinst drabbar de som behöver välfärden allra mest

Publicerat i Norrtelje Tidning
2012-09-03

Reformer för ökat företagande en förutsättning för nya jobb

Ser att republikanerna i USA går till val på 12 miljoner nya jobb, som de ska åstadkomma genom ökat företagande. Det är osäkert hur de kommer att uppnå ökat företagande men det är helt säkert både i USA och i Sverige att fler jobb kräver ökat företagande. För svensk del har vi, utan ett stort budgetunderskott, att göra de skattesänkningar och reformer som det kräver. Och gör vi inte det så kommer andra delar av världen med större utrymme för företagande att fortsätta växa snabbare än oss