Rysslands mål samt naiva svenskar.

På Svenska Dagbladet skrev Claes Arvidsson igår om hur Ukraina rear ut delar av sitt land till förmån för lägre gaspriser. Ryssland har genom ett nytt avtal säkrat tillgången till flottbasen i Sevastopol 25 år till från 2017. Det vill säga till 2042. Det innebär att Ukraina knyts till Ryssland när det gäller viktiga ryska basintressen.

Det förändrar situationen kring Svarta havet och inte minst för ett land som Georgien. Men viktigare än så är att detta är ett av många uttryck för hur Ryssland försöker stärka sina intressen och sin närvaro i det nära grannlandet. Det är en ambition man inte bara har gentemot Ukraina, Svarta havet och Sydkaukasien.

Annars undrar jag idag om svenska folket har vaknat. Jag trodde efter vänsterns alla förslag på skattehöjningar för familjer , energiskatter och bensinskatter som alla drabbar kunderna dvs oss att alternativet skulle vara förskräckande och opoinionen kraftigt svänga till fördel för regeringen.
Förstår inte heller att inte männsikor inser sambandet mellan deras eget arbete och villkoren för företagarna dvs deras arbetsgivare. Gör man det förstår man att det inte är ngn bra idée att införa förmögenhetsskatt igen eller höja arbetsgivaravgifterna.

Tydligen måste vi bli bättre med att inte bara föra fram egna förslag utan också tydliggöra vad oppositionen politik egentligen betyder för familjers ekonomi, arbetstillfällen och miljön.

Spanien - Vänstern föredöme?

Bara miljöskatterna vill de rödgröna höja med 11 miljarder, sedan kommer andra skattehöjningar som förmögenhetsskatt och höjda inkomstskatter. Det är Miljöpartiet och vänstern som nu driver den rödgröna politiken. Trots skattehöjningarna har man ändå fortfarande lovat tre gånger så höga utgiftsökningar. Så antingen höjer man skatterna ännu mer eller så ökar underskottet ännu mer.

Och det är en underskottspolitik de vill föra. Det försvarade socialdemokraterna förra året, då man ville ha ett minst 20 miljarder högre underskott än regeringen. Och då menade man att Spanien med sina växande utgifter och underskott var ett föredöme. De ville att Sverige skulle se på Spanien som exempel på god socialdemokratisk politik.

Spanien är ett av de två länder som står näst i tur när det gäller budgetkris, efter Grekland så ser vi nu hur räntorna stiger i Portugal och Spanien. Spanien är en krisekonomi. Och ett socialdemokratiskt föredöme. Det gäller uppenbarligen även i år om man ser till alla utgiftslöften. Det är en underlig situation när oppositionen ser en krisekonomi som föredöme för den egna politiken.

Varning för MP och vänsterns linje

Det blir kanske lite mycket om Miljöpartiet här men det verkar å andra sidan som om de rödgröna är beroende av att det finns ett parti som kan leva i skuggan av de två andras misslyckanden. Just nu verkar det som om Miljöpartiet får ökat stöd just för att man inte är som socialdemokraterna och inte som vänsterpartiet. Det är lätt att glömma att Miljöpartiet är som Miljöpartiet och det är illa nog.

I går skrev jag om att de nu bestämt sig vilja straffa stockholmarna för att de är stockholmare och storstadsbor. Det vill de göra genom att höja skatterna på boende och återinföra förmögenhetsskatten och det slår hårdast där vi har de högsta bokostnaderna, och genom att höja skatterna på arbete. Så hoppas de stoppa jobben och tillväxten som skiljer storstadsområden från de delar av Sverige där det saknas jobb och tillväxt.

Men det räcker inte. De vill också att vi ska vila Sverige ut ur krisen. Det är inget fel på att vi kan ta ledigt och att vi kan välja att ta ut mer fritid. Men Miljöpartiet vill att vi ska ha mer av betald ledighet och fritid, som ska betalas av dem som inte är lediga. Det vill säga de som arbetar ska betala dem som inte arbetar. Friår ska alla ha. Vi ska ha 30 timmars arbetsvecka och pensionsålder från 60. Och de som inte arbetar ska kunna få medborgarlön. Ett samhälle som låter de arbetande betala dem som vill vara lediga kommer inte få fler som jobbar. Kineserna är nog förskräckta inför den möjliga konkurrensen från vilande svenskar. Men de som bör vara mest rädda är pensionärer, sjuka och barn. Det är alla de, som kommer drabbas mest när vilolinjen ska ersätta arbetslinjen.

Mp straffar Stockholmare

Miljöpartiet hävdar i dag i ett utspel att alliansregeringen har gynnat storstadsregionerna på glesbygdens bekostnad. Grunden för detta säger man är skattesänkningarna. Men skattesänkningar gynnar både storstad och glesbygd. De gynnar dem som arbetar och det gynnar förutsättningarna för att skapa jobb och det är viktigt i både storstad och glesbygd.

Men Mp har rätt ändå, därför att jämfört med hur Mp skulle bedriva politik har regeringen satsat på storstäderna eftersom Mp vill straffa storstadsbor. De vill återinföra och höja fastighetsskatten, vilket drabbar dem som bor där fastighetspriserna är höga. De vill fortsätta att bestraffa dem som kör bil i storstadsregioner, inte bara genom att skjuta på frågan om Förbifart Stockholm utan genom att lägga statens infrastrukturpengar så mycket som möjligt där människor inte bor. De vill höja inkomstskatten vilket drabbar alla men inte minst dem som bor i storstad och måste ha råd att betala de högre kostnader som finns i en storstad.

Det är bra att Mp är tydliga med sin storstadsfientlighet så att stockholmare andra storstadsbor får veta att Miljöpartet tycker att vi fått det för bra under mandatperioden. Då vet alla vi stockholmare att Mp vill "rätta" till det så fort de får makten. Mp tänker bedriva en storstadsfientlig politik och den drabbar dem som bor här.

Rödgröna bromsklossar

En miljon väljare. Det är så många som är beredda att byta parti inför valet. Och det är den gruppen som valrörelsen kommer att handla om. För den gruppen är det viktigt att få besked om två saker.

Varje röst på ett av allianspartierna är en röst på en allians som har en gemensam politik för att sätta jobben främst, sänka skatter, bekämpa brottslighet, ett starkt försvar och bidra till att utveckla EU. Det finns inget alliansparti som tvekar om detta och samtliga är tydliga i sitt försvar för individens rätt och valfrihet.

Varje röst på de rödgröna är däremot en röst på Ohly som statsråd och som en bromskloss, när det gäller vänsterpartiets syn på företagande, skatter, försvar och Europa. Här saknas det gemensam politik och vänsterpartiet kommer dag efter dag försöka driva igenom sina uppfattningar.

Varje röst på de rödgröna innebär också en röst på Mp som vill avveckla kärnkraft, stoppa flyg och höja skatter på det mesta, liksom V.

Och en röst på socialdemokraterna är en röst på ett parti som inte riktigt vet vad de vill och som viker ner sig för Vänsterpartiet och Mp när det är konflikter. Det är Förbifartseländet ett exempel på. Och så är det en röst på en budgetpolitik som i Spanien och Storbritannien. Det blir stora underskott, få jobb och mycket osäkerhet. Mycket anti-tillväxt, mycket anti-EU och mycket anti-valfrihet. Det vet vi.

Mp ett svenskt askmoln

Miljöpartiet vill förbjuda flygningar över stora delar av Sverige. Som om Mp vore ett politiskt askmoln.

Nu driver man igenom med vänstern och socialdemokraterna att en särskild kilometerskatt på lastbilar ska införas som ska vara olika för olika delar av landet och olika i städer och på landet för att på det viset försvåra för landsvägstransporter.

Varje generation lastbilar har mindre utsläpp och bidrar dessutom även de till viktiga miljöfrågor, till exempel avfallshantering. Men det inte utsläppen de är ute efter utan lastbilarna. Och i går förklarade de att de vill skjuta på frågan om Förbifart Stockholm genom riksdagsbeslut.

I de rödgrönas Sverige är inte längre kommunala frågor kommunala. Konsekvensen av det är rimligen att de ska fatta riksdagsbeslut om alla förbifarter kring Sveriges städer.

Miljöpartiet är som ett enda stort askmoln i politiken. Dyrare och färre transporter, långsammare och krångligare. Avvecklad kärnkraft och mindre el. Högre skatter på bilismen. Högre skatter på arbete. Det ger inte bättre miljö men sämre konkurrenskraft och färre jobb. Precis som ett askmoln. Skillnaden är att det inte är isländskt utan svenskt och drabbar bara Sverige.

S.V och MP har ingen lösning till trafikproblemen i Sthlm

En överkörd statsministerkandidat och en opposition som i valet mellan två olika alternativ låter bli att välja. Det är ingen kraftfull bild av de rödgrönas ledare som träder fram när de väljer att låta sin oenighet lösas genom att man inte har någon egen uppfattning. Det är ett mönster vi redan har sett inom utrikespolitiken och vi kommer få se mer av det.

Men resultatet är att oppositionen inte har något eget alternativ till hur huvudstadsregionens trafikproblem ska lösas, annat än den lätt naiva frågeställningen till väljarna om man vill satsa på kollektivtrafik eller motorvägar. En väl fungerande storstadsregion måste ha bådadera och det är en balans som man inte kan överlåta till en folkomröstning med ett ja eller nej.

Enköping har det. Båstad har det. Värnamo har det. Ljungby har det. Ystad har det. Norrköping, Linköping, Helsingborg, Ängelholm, Södertälje och ännu fler städer har en förbifart. Men där Sverige har som mest trafik, där trafiken mellan norra och södra Sveriges möts och där trafiken i dag går igenom Sveriges största storstadsregion, där viker sig socialdemokraterna för miljöpartiet och vänsterpartiet som gärna ser att bilismen ska strypas genom att tvingas in i Stockholm. De glömmer att de snarare stryper Stockholms tillväxtmöjligeter och försämrar miljön.


De kan inte regera. Bara tycka. Och det de tycker är dåligt för Sverige och dåligt för miljön.

Mp.s Sverige utan flyg har vi känt av nu.

De rödgröna tappar i helgens Sifomätning. Det är bra. Det visar att valrörelsen nu är på väg att handla om alternativen istället för om de enskilda partiernas egna olika politiska tyckande. Ännu tydligare blir det när de rödgröna om två veckor tvingas redovisa sitt budgetalternativ. Då blir det inte längre tre olika partiers tyckande som gäller utan deras förmåga till trovärdigt alternativ.

Och så finns det skäl att föra en debatt om just det samhälle som de rödgröna vill ha. Nu när flyget har varit stoppat över hela Europa ser vi konsekvenserna av en politik som pekar ut transporter som en fiende till miljön och till människan. Men miljön blir inte bättre av att det moderna samhället inte kan fungera. De som tror att vi enkelt kan stänga av el eller flyg utan några konsekvenser glömmer att transporterna är till för att tex Afrika ska kunna exportera sig ur fattigdom och torka, att de levererar sjukvårdsutrustning eller livsmedel, att de är en förutsättning för handel och det välstånd som gjort det möjligt för oss att utvecklas och ge tillväxt. Om man tror att fattigdom och stillastående är bra för miljön får man en liten försmak just nu. Det är inte lockande. Miljöpartiet har fel om miljön.

Demokratiutveckling av världen måste vara fokus

Deltog på förmiddagen i Göteborg på den moderata rikskonferensen i ett seminarium om uppgiften att demokratisera världen, arrangerat av Jarl Hjalmarsonstiftelsen. Ingen liten uppgift men om vi ser till det som uppnåtts bara jämfört med för 20 år sedan är det slående vilken förändring som vi har fått uppleva, i rätt riktning.

Polen som i dessa tider är drabbat av sorg och chock är ett stabilt samhälle och en självklar demokrati. Det finns många länder i världen där ett störtat plan med president och militärledning betyder oro, konflikter och maktkamp. Men inte i ett land där demokratin sitter fast.

Den svåra frågan är hur vi fortsättningsvis bidrar till att göra demokratin starkare i olika delar av världen. I Afghanistan gör vi det genom att hålla talibanerna borta från fredliga byar och den politiska processen. Genom handel kan vi utveckla mer av kontakter med olika delar av samhällen. Men framförallt krävs det att vi hävdar demokratins värden. Det gör vi moderater. Frågan som var och en kan fundera på är hur en rödgrön regering där vänsterpartiet sätter agendan kommer hävda demokratins värden i östligaste Europa, i Afrika och gentemot Kina?

Östros nöjd med alliansen?

Det finns bara ett begränsat utrymme för skattehöjningar, säger socialdemokraternas finansministerkandidat Thomas Östros. Jag undrar vad han egentligen menar, förutom att han vill höja skatterna. Menar han att vi nu efter fyra års moderatledd skattepolitik har nått den nästan optimala nivån? Varför har han då varit emot alla de skattesänkningar som lett oss dit vi är idag? Varför sa han inte innan att det vore bra med skattesänkningar ner till den nivå vi moderater då föreslog?

Samtidigt säger han att det inte blir tal om att sänka skatterna mer. Men det sa han ju även innan när vi moderater föreslog de skattesänkningar han nu tycker är nästan optimala? Och så säger han att han är orolig för att vi har för lite investeringar i infrastruktur och forskning, men verkligheten är ju att vi nu har gjort de höjningar som socialdemokraterna aldrig gjorde inom dessa områden. Den svenska forskningen får i dag mer pengar än någonsin och regeringen presenterade för någon vecka sedan den största infrastruktursatsningen någonsin. Så varför är han orolig?

Vore det inte bättre att han erkände att det vore bra med fyra år alliansregering till, för då kan han 2014 säga att vi har ett skattetryck som i nästan är optimalt. Om han efter fyra års moderatledd regering inte vill ändra så mycket man själv inte kan sänka skatterna så är det väl bättre att vi gör jobbet åt honom? Det verkar som om han håller med om att han är bättre i opposition och vi i regering. För han vet väl att en rödgrön regering kommer fortsätta höja skatterna när de väl har börjat?

S misslyckades - går till val på mer av samma.

I går skrev jag om socialdemokraternas mål, och hur de tidigare har misslyckats att uppnå dem och att deras konkreta förslag går rakt emot. Det intressanta är att när socialdemokraterna nu talar om vad de vill uppnå i sin politik konstaterar de också att den politik de förde i regeringsställning inte var så lyckad. - Det påpekade vi faktiskt.

Men det märkliga är att när de nu säger att de har omprövat politiken märks det inte. De talar inte om på vilket sätt de har dragit lärdom av att de förde en politik som ledde till växande arbetslöshet i högkonjunktur och att allt fler låginkomsttagare fick svårt att klara sig på sin inkomst. Tvärtom är deras förslag de samma som de gick till val på 2006. Det är rätt anmärkningsvärt. Sveriges största politiska parti går till val på en politik som inte bara redan är testad och misslyckad, de konstaterar själva att den inte var så lyckad. Det är ärligt, men konstigt. För varför ska vi tillåta ett ytterligare misslyckande bara för att denna gång dessutom få Ohly som statsråd?

4 mål från S som inte ger resultat

Det är med fyra mål som socialdemokraterna ska vinna valet, hoppas man. Fler jobb, fler i utbildning, minskad barnfattigdom och minskat socialbidragsberoende.

Men det blir inte fler jobb genom högre skatter på jobb. Det blir inte mindre socialbidragsberoende av högre skatter för låginkomsttagare och färre jobb. Det blir inte fler i utbildning om man inte har råd utan måste betala högre räntekostnader och det blir inte minskad barnfattigdom med färre jobb och högre skatter för barnfamiljer.

Det ser ut att bli en intressant valrörelse.

Försvarsindustrin viktig för Sverige

Under dagen har jag besökt Linköping och försvarsindustrikoncernen SAAB som i dag är den i särklass ledande svenska försvarsindustrin. Det är bland annat tack vare SAAB som Sverige är ett ledande land när det gäller investeringar i forskning. SAAB är också ett av de företag som gör Sverige till ett av de ledande länderna när det gäller försvarsmateriel. Det är imponerande att se tillverkningen av JAS Gripen och den mångåriga kunskap både ingenjörer och tekniker besitter. Ett plan som ligger i topp i jämförelse med andra och också framgångsrikt exporteras.

Diskussionen om försvarsindustri missar ibland just att det är en försvarsindustri. Det är inom företag som SAAB som förutsättningar för Sveriges och andra demokratiska länders väpnade insatser byggs upp men också förmågan till övervakning och motverkan mot olika hot mot det civila samhället. En marknad som är på kraftig expansion och där SAAB ligger långt framme.

Det är viktigt att Sverige har en levande och vital försvarsindustri. Det bidrar till vår förmåga att verka för fred och säkerhet utifrån våra värderingar, det ger oss ett oberoende inom olika områden och det ger jobb under förutsättning att man kan leverera kvalitet till låga priser. Och det har man hitintills kunnat.

Men kanske viktigare i dag är att en försvarsindustri innebär en kunskapsindustri som rör områden säkerhet, försvar och olika hotbilder. I en kunskapsvärld där hotbilder blir alltmer civila blir också tillgången till kunskap och forskning för att kunna förstå hoten och kunna veta hur de ska mötas allt viktigare. SAAB är en del av en sådan nationell förmåga som vi ska vara stolta över och ge rättvisa villkor, både när det gäller leveranser till det svenska försvaret och tillgång till en öppen europeisk marknad.

Viktigt besked om u-båtar

Det är ett viktigt besked som Sten Tolgfors lämnar i dag, nämligen att Sverige nu kommer att investera i nästa ubåtsgeneration genom att beställa två stycken helt nya ubåtar samtidigt som två stycken i den äldre klassen moderniseras. Ubåtsvapnet spelar en stor roll i den mer komplicerade säkerhetspolitiska miljö som präglar den moderna tiden. Genom ett utvecklat ubåtsvapen har Sverige en förmåga att följa utvecklingen av all typ av aktivitet i Östersjön, må det vara oljetransporter, smuggling eller försök till militär dominans över Östersjöns internationella vatten. Under hösten har denna fråga varit en av de frågor som jag drivit på om, i syfte att få fram besked och också en grund för den framtida förmågan att i Sverige utveckla och tillverka ubåtar.

Kalla vintrar - behov av mer kärnkraft

Ställde i går frågan till regeringen i form av Jan Björklund vad man tänker göra för att se till att kärnkraften fungerar när den behövs. Många har med mig undrat hur det kan komma sig att sex av tio kärnkraftverk har varit avstängda under den mycket kalla vintern som varit när vi har behövt el mer än någonsin. Bristen har lett till högre elpriser och en chock för många villaägare.

Nu lovade Björklund att vidta de åtgärder som regeringen kan ta. Det är tydligt att vi behöver en långsiktig energiförsörjningspolitik där kärnkraften ingår som en viktig del och står under olika ägares kontroll, inte under samma, samt att vi börjar investera i ny kärnkraft. Då blir elen billigare, husen varmare och framförallt minskar vi koldioxidutsläppen, här hemma och i andra länder genom export.

Endast tillväxt ger välfärd

Ser i tidningen att det skulle behövas skattehöjningar med 13 skattekronor för att klara välfärden om 25 år. Men är det någon som tror att vi klarar välfärden om vi höjer skatterna med 13 kronor? Vem ska då jobba ihop skatterna åt dem som ska skattefinansieras? Hur ska företag och andra kunna växa om det offentliga skulle växa med ytterligare 13 skattekronor, det vill säga 13% av våra inkomster?

Det avgörande är tillväxten. Växer den svenska ekonomin ökar det offentligas inkomster. Ju fler som arbetar desto bättre. Och kommunalrådet i Båstad Annete Åkesson konstaterar helt rätt att människors egen ekonomi kommer att växa ännu mer. Så det är bara om man räknar statiskt som det behövs 13 kronor i skattehöjning. Problemet med de rödgröna är att de vill driva en politik som ger lägre tillväxt och som är mer statisk. Miljöpartiet och vänstern är i princip emot tillväxt. Och utan tillväxt krävs antingen 13 skattekronor mer eller så blir det mindre välfärd. Och eftersom det inte går att höja skatterna med 13 kronor om vi vill behålla jobben som betalar skatterna blir det välfärdens kostnader som får minska med de rödgröna, vad de än lovar.

Skattepolitik för att ge människor utrymme

Skattepolitiken handlar inte främst om tabeller och avdrag utan om hur vi ska betala de gemensamma utgifterna och samtidigt respektera människors egna inkomster. Det är inte för att styra människors vardag skattepolitiken ska utformas utan för att ge människor så stor frihet och trygghet som möjligt.

Snart ska de rödgröna tala om hur mycket de ska höja skatterna. Det vore intressant om de samtidigt talade om hur de vet att de kan använda vanliga inkomsttagares pengar bättre än medborgarna själva. Hur vet de att löntagare som arbetar hårt behöver pengarna mindre än vad politiker behöver dem i ett land som fortfarande tillhör dem som har de högsta skatterna. Hur vet de rödgröna att de behöver mer pengar och att löntagarna behöver dem mindre? Den frågan tänker jag se till att de tvingas svara på många gånger under valrörelsen.

Vägval till hösten

Nu växer den amerikanska arbetsmarknaden, snabbare än någon gång under de senaste tre åren. Med 162 000 nya jobb visar den amerikanska ekonomin att den kan återta och nyskapa de jobb den förlorar. Och den kinesiska ekonomin växer snabbt, liksom den indiska. Det är den europeiska som har problem att komma igen efter krisen, ett skäl är förutsättningarna för företagande, ett annat är de stora underskotten och växande skuldbördor. Vi har inte som USA dynamiken att snabbt kunna växa.

Sverige tillhör de länder som har bäst förutsättningar att växa. Men om inte alltför mycket av arbetslösheten ska bli kvar när krisen har lagt sig måste vi få en politik efter valet som ger fler och växande företag. Rörligare arbetsmarknad, lägre skatter på investeringar och jobb och fortsatt stabila offentliga finanser.

Det handlar inte om teorier eller allmänt tyckande utan om hur det ska gå för Sverige och för alla oss som bor här. Om unga ska få jobb, om de som förlorat jobben ska få ett nytt tillbaka, om familjer ska klara sin egen trygghet, och vi ska kunna välja i vår egen vardag. Några dagars ledighet i samband med påsken ger perspektiv på det som politiken handlar om. Inte så mycket debatt och tyckande utan om vägval som gör skillnad.

Vem vill ha vänstern?

Påsken - och för mig Båstad, en välbehövlig paus inför våren och valrörelsen. Snart är det dags för de rödgröna att presentera sin gemensamma politik, den har de inte kunnat redovisa tidigare konstigt nog, bara att de vill regera och att vänsterpartiet ska in i regeringen.

Men nu kommer de inte undan att tala om hur deras budget ska se ut. Det kommer att handla om skattehöjningar för inkomster, höjda fastighetsskatter, bort med avdrag för hushållstjänster och höjd skatt för bilåkande. I de rödgrönas Sverige blir det mindre pengar efter skatten för vanliga inkomsttagare, svårare att få råd med bilen, dyrare boende och svårare att förena jobb med familj. Men det offentliga får däremot bestämma desto mer över människors liv.

Här nere finns många driftiga småföretagare - jag träffade två av dem idag som båda kan vittna om de positiva förändringar Alliansregeringen fört med sig. Både för dem som företagare och familjeförsörjare. Vi var överens om att Mona Sahlin inte skulle bli statsminister i höst!

lagändring spioneri

Regeringen vill ändra lagen så att fler kan dömas för spioneri, det vill säga så att fler spioneribrott betraktas som just spioneri som drabbar landet. Det är bra att detta nu blir av. Det är en fråga som har vuxit fram i takt med en förändrad säkerhetspolitisk bild, där hot inte bara handlar om militära hot utan också om en bredare skala som handlar om ekonomi, företagshemligheter och inte minst energi förutom politisk informationshantering. Det är en modernisering som kunde gjorts innan men bra att den görs nu.