Går att få lägre elpriser

Det är bra att regeringen nu ska titta på om avregleringen av elmarknaden gett högre elpriser. Det är bra att man nu inser att det finns ett värde med lägre elkostnader. Rätt länge har det varit att mål att de ska vara så höga som möjligt för att motverka konsumtion. Därför har vi också fått höjda elskatter och andra avgifter.

Ett sätt att få avregleringen att fungera bättre är att se till att vi får en fungerande konkurrens även när det gäller kärnkraften. Fler ägare ger större motivation att driva fungerande kärnkraftverk. Det skadar som sagt inte med ökad tillgång på el och lägre priser. Det går att åstadkomma om man vill.

Ny beskattningsrätt till EU löser inga problem

Det är bedrövligt att EU kommissionen nu tror att man löser Europas problem med nya skatter. Tron att en beskattningsrätt till EU skulle lösa problem med låg tillväxt och stora underskott är naiv och visar att en del av EU:s problem är en brist på vettigt ledarskap.
I Sverige hade vi en skatt på finansiella transaktioner. Den ledde till att aktiehandel och annat flyttade till London. Och Sverige förlorade. Nu skulle en europeisk skatt på finansiella transaktioner leda till att även London förlorade men att Shanghai, Singapore och New York vann. Det finns alla skäl för Sverige att stoppa skatten.

 

Militär förmåga hade kunnat hindra svältkatastrof

Fyra miljoner somalier hotas av matbrist och svält. Det är en upptakt till en mänsklig tragedi som kräver stöd och bistånd och det är så den svenska regeringen agerar. Det kan vara värt att notera att ett skäl till svältkatastrofen är att den islamistiska terrororganisationen Al Shabaab tillåtits terrorisera civilbefolkningen och utnyttja svältkatastrofen för att besegra sina motståndare.
I sådana fall måste världssamfundet kunna säkra biståndet med de medel som krävs. Militära insatser står inte i motsats till humanitära insatser. Ibland är de varandras förutsättning. Och en militär förmåga hade långt tidigare kunnat hindra den svältkatastrof som nu berör hela världen.

Alliansen politik har gett pengar i plånboken och Europas mest stabila finanser

Publicerat i Nudtingen 2011-09-27

Morgondagens äldreomsorg kräver tillväxt och investeringar

På DN Debatt skriver välfärdsekonomen vid SEB Jens Magnusson om vikten av att vi kan få mer privat finansiering av äldreomsorgen när demografin förändras genom att vi lever längre. Det är viktig, inte minst av det skälet att äldreomsorg blir ett allt vidare begrepp i takt med att allt fler blir äldre, det handlar inte bara om omhändertagande utan om livsstil och kvalitet som enskilda människor kan ha olika intresse och efterfrågan för. Men diskussionen om privat och offentlig finansiering räcker inte. Äldreomsorgen måste förnyas så att den både utvecklas mot mer effektivitet och mångfald.
 
Det ställer i sin tur krav på fler privata alternativ. Äldreomsorgen bör bli öppen för företagande och nya alternativ. Det ger inte bara större effektivitet utan också mångfald av tjänster och ett större engagemang. Kommuner bör helst vara upphandlare, inte utförare.
 
Men än viktigare är att vi ser till att ha en så hög tillväxt att vi kan klara av framtida välfärdsbehov. Vi behöver fler investeringar i företag och i infrastruktur, mer och bättre forskning och en större privat sektor. Lägre skatter i dag ger mer företagande, fler jobb och en större ekonomi i morgon.  Oavsett morgondagens finansiering ställer detta krav på dagens ekonomiska politik. Det räcker inte med att spara pengar utan vi måste investera i tillväxt.

Rätten att bestämma måste ligga hos barnfamiljerna

På Centerstämman förlorade anhängarna av kvotering av föräldraförsäkringen.
Det är bra, tanken på att föräldrar själva ska bestämma borde inte kännas så
konstig. Det är märkligt att en del politiker tror sig veta bättre än familjen själv och helt vill styra deras val. Kvoteringsfrågan kommer upp även inom moderaterna. Även där får vi se till att tanken att medborgare ska ha rätt att bestämma över sin vardag vinner.

Reformer krävs för framtida tillväxt

När världsekonomin stannar av drabbar det även Sverige. Och då gäller det att kunna utveckla så mycket tillväxtkraft att vi klarar även den utmaningen. IMF påminner i sin Fiscal Monitor om balansen mellan åtstramning och tillväxt. Tillväxtreformer ger trovärdighet inför framtiden och har på det viset en omedelbar verkan samtidigt som resultatet tar tid att slå igenom. Dagens svenska ekonomi har haft sin stabilitet genom åtgärder under lång tid, från 1990-talets början och genom att vi till skillnad från andra länder inte sökte lösa denna kris med ökade utgifter.

Men för vår framtida stabilitet krävs en stabil ekonomisk tillväxt. Det kräver reformer även i Sverige, även när vi klarar oss bättre än andra. Vi klarar oss nämligen bättre än andra på grund de långsiktiga reformer vi genomfört. De behöver vi göra nu inför framtida utmaningar: På arbetsmarknaden. När det gäller kunskapsekonomins skatter. Sjukvårdens fokus på patienter och förnyelse. En bättre arbetsförmedling. En vitalare och större forskningssektor. Det finns mycket att reformera för att göra Sverige starkare!