En vecka som blir den sista inför riksdagens juluppehåll. En höst som har inneburit socialdemokratins sammanbrott. Med frånvaron av ledning har frånvaron av politik blivit uppenbar. Socialdemokraterna agerar nu mer för att återskapa statlig makt och mot reformer men verkar helt sakna något att tro på. Det finns nästan ingen fråga där man under hösten inte har bytt uppfattning, sagt att man hade fel eller låter ana att man kanske till och med tycker tvärtom.
Det är ett underkännande av socialdemokratins långsiktiga utveckling. Det handlar inte bara om valförlusten. Valförlusten har avslöjat det som många av oss har sagt i den politiska debatten, nämligen att det inte finns någon hållbar socialdemokratisk politik. Det var därför skattepolitiken blev tillyxad och konstig, därför man kom med förslag om betjänter i tunnelbanan och lämnade Vänsterpartiet att fritt styra utrikespolitikens inriktning men inte berättade om hur man skulle stärka företagandet.
Det var tomheten som gjorde att S förlorade och den tomheten får nu konsekvenser i form av rekordlåga opinionssiffror. Socialdemokraterna drivs nu av andra krafter än av en egen övertygelse. Det verkar vara långt kvar innan man kan bli ett hållbart alternativ. Desto viktigare att vi moderater tar stegen för att förnya och utveckla. Lyckas vi inte få den långsiktiga tillväxten och de nya jobben hjälper det inte om oppositionen är dålig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar